Innan Riksdagen klubbar igenom ny lagstiftning ska den granskas av Lagrådet. Erfarna jurister kontrollerar att nya lagar inte går emot våra grundlagar eller med de lagar som redan finns.
Lagrådet har under mandatperioden haft en rad åsikter av rent juridisk-teknisk karaktär om den nya lagstiftning som Tidöpartierna drivit igenom. Förslagen har då vanligtvis modifierats i enlighet med Lagrådets rekommendationer. Det uppger i alla fall Justitieutskottets ordförande Henrik Vinge (SD) på en direkt fråga från Riks.
Men nu verkar Lagrådet ha överskridit sina befogenheter.
Det handlar om sänkningen av straffrättsåldern för vissa brott från 15 till 13 år. I sitt yttrande om förslaget skriver Lagrådet att den nya lagen inte kan ”antas tillgodose de i lagremissen angivna syftena”. Kritiken rör alltså inte någon påstådd oförenlighet med svensk grundlag eller med andra redan förefintliga lagar. Det handlar om lagens ”syften” det vill säga lagens tänkta effekter.
Lagrådet hävdar nämligen att en sänkt straffrättsålder kommer att pressa ned brottsligheten ännu längre i åldrarna eftersom de kriminella nu kommer att rikta in sig på barn under 13 år. ”Att en sänkning av straffbarhetsåldern kan antas öka ungdomsbrottsligheten och trycka ned den till att begås av ännu yngre barn talar i stället för att förslaget motverkar sina syften.”
När Riks frågade Henrik Vinge om hans reaktioner på kritiken var han tydlig med att detta inte är en juridisk invändning utan en politisk sådan. Lagrådet ifrågasätter helt enkelt nyttan med lagen. Precis som ett politiskt parti skulle kunna göra eller vem som helst för den delen som driver opinions mot Tidöpartiernas rättspolitik.
Henrik Vinge menar att Tidöpartierna redan har hanterat den politiska processen. Det finns en majoritet bakom förslaget i Riksdagen. Då är det är inte upp till Lagrådet att kommentera huruvida lagen är önskvärd eller inte ur ett rent samhällsperspektiv.
Tittar man på Lagrådets hemsida står det faktiskt att Lagrådet också ska ha som ambition att granska huruvida ett lagförslag ”är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften”. Men är det verkligen rimligt? Riskerar inte det att bli en politisk och inte juridisk bedömning?
Många jurister hävdar att längre straff inte avskräcker från brottslighet. Ska vi med andra ord godta att Lagrådet avslår alla förslag från Sveriges riksdag som syftar till att skärpa svensk rättsskipning? Det blir väl ändå helt orimligt. Folkviljan såsom den kanaliseras via riksdag och regering måste gå före Lagrådets expertis när det gäller syfte och mening med våra lagar.
Det är alltså bra att regeringen och Sverigedemokraterna inte lyssnar på Lagrådets protester här. Folkviljan var tydlig i senaste valet: Vi vill ha en ny och strängare kriminalpolitik.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.