Varför har Europas alla EU-vänner så svårt att förstå att det är deras ständigt återkommande krav på ett starkare EU som kommer slå sönder unionen?
I förra veckan förklarade den tyske ordföranden, Manfred Weber, för den så kallade EPP-gruppen (där våra svenska moderater ingår) i Europaparlamentet att ett fredsavtal i Ukraina skulle bli ett gyllene tillfälle för EU att sända fredsbevakande trupper och därmed inleda byggandet av en ”Europaarmé” (det vill säga EU-armé). Detta trots att i princip hela Västeuropa redan ingår i försvarsalliansen NATO och att EU var tänkt fungera som en frihandelszon och inget annat.
Han ska också ha framfört att EU-kommissionen (som Ursula von der Leyen nu leder) och Ministerrådet (där ordförandeskapet roterar mellan medlemsländerna och innehas av en regeringschef i taget) bör ha en och samma ledare. Detta för att EU ska kunna tala med en ”tydlig röst”. Det här borde gå att förverkliga redan efter nästa EU-val 2029, menade Weber. En än mer centraliserad makt över EU alltså, och kanske en svagare demokratisk förankring eftersom ministerrådets ordförande åtminstone utgörs av demokratiskt valda ledare.
Och naturligtvis vill Weber att EU ska utvidgas till att innefatta Ukraina, Moldavien och länderna på västra Balkan.
Samtidigt förklarde Weber att han oroas över det kommande presidentvalet i Frankrike. Om en högernationalist segrar 2027 skulle EU:s sammanhållning och styrka kunna hotas. Och hur skulle Europa då kunna garantera exempelvis de baltiska länderna något skydd i händelse av ett ryskt angrepp?
Problemet för Weber och alla som tänker som honom är att det är de själva som stjälper EU genom att göra EU till något som Europas befolkningar inte vill ha.
Om makten över Europas länder koncentreras än mer till Bryssel. Om EU-kommisionärer som aldrig utsetts i demokratiska val får än mer att säga till om på nationalstaternas bekostnad. Om Europas befolkningar tvingas hantera de praktiska konsekvenserna av att släppa in Ukraina och fler Balkanländer i den europeiska gemenskapen kommer det radikala EU-motståndet bara att öka. Då kommer vi få se allt fler skarpa krav på utträden ur unionen.
Och kanske kommer då också ett utträde vara den enda vägen framåt för demokratiskt sinnade folk att kunna fortsätta åtnjuta sin egen suveränitet.
Tyske Manfred Weber leder alltså den grupp i Europaparlamentet som Ulf Kristerssons partikamrater ingår i. Vi får hoppas att våra svenska liberal-konservativa politiker inte tänker som Weber. EU-vännerna måste besinna sig.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.