Många i höger-Sverige reagerade med bestörtning när Timbros VD PM Nilsson i en debatt på Aktuellt i måndagskväll förklarade att svenskheten inte är en politisk fråga eftersom kulturer alltid förändras. Det kändes som om 2010 var tillbaka. Har inte nyliberalerna på Timbro lärt sig någonting?
Det var PM Nilssons motdebattör Hanif Bali som framhöll att Moderaterna behöver ta ställning i den politiska konflikt som nu seglar upp kring just svenskheten. Allt fler svenskar – och välintegrerade invandrare – upplever att det börjar bli svårt att känna sig hemma i Sverige. Det räcker het enkelt med invandring och det räcker med så kallad integration. Om Moderaterna vill locka nya väljare eller ta tillbaka gamla väljare som gått till SD behöver partiet, menade Hanif Bali, ta ställning för Sverige och svenskarna.
Men PM Nilsson höll inte med. Och det lät verkligen när han talade som om 2010 var tillbaka.
Politik, menade han, får aldrig handla om etnicitet (Bali hade inte använt det ordet). Och det är ingen mening att försvara någon så kallad svenskhet eftersom kulturer och kulturella identiteter alltid förändras. Moderaterna bör i stället sälja in den värderingskamp man nu tagit mot brottsligheten. Reinfeldt blev framgångsrik när han lyfte fram arbetets värde. Nu ska värdet av hederlighet bli partiets profilfråga.
På sociala medier har många med rätta uttryckt sin förvåning över PM Nilssons minst sagt begränsade vision av vad svenska politiker bör ägna sig åt 2025. Själv blev jag mest bedrövad.
PM Nilssons argument om att svenskheten alltid förändras och att det gamla högerpartiet Moderaterna därför inte ska ta upp kampen för svenskarnas rätt att känna sig hemma, fria och stolta i sitt eget land kändes som taget ur en tjugo år gammal handbok i anti-rasistisk argumentation från stiftelsen Expo.
Självklart förändras vår svenskhet. Allt förändras hela tiden. Till och med universum expanderar, sägs det, medan vi skriver och läser dessa rader. Men detta är inget argument för att inte slå vakt om vår svenska kultur och identitet. Vår svenskhet förändras men den ska förändras på svenskarnas villkor och på ett sådant sätt att vi svenskar själva kan bejaka förändringen. Och om detta ska vara möjligt även i ett Sverige där en allt större del av befolkningen har utländsk bakgrund måste vi nu ta strid för vår svenska identitet och vår svenska ursprungskultur. Och Hanif Bali har helt rätt. Detta är den politiska strid som kommer att dominera det närmsta decenniet. Det har redan börjat i form av de diskussioner vi nyligen haft kring tvångsblandning och svenska värderingar.
Problemet med Moderaterna är att de låtit sig påverkas av en näringslivshöger som så uppenbart lider brist på både bildning och insikt. Intelligenta och begåvade människor från näringslivet verkar på fullaste allvar tro att ett land ska skötas som ett företag. Det enda svenska politiker ska ägna sig åt är att skapa möjlighet för människor – vilka som helst – att arbeta och tjäna pengar.
Punkt.
Inget mer.
Arbete, strävsamhet och företagande. Det är det som ska göra Sverige till Sverige.
Det spelar alltså ingen roll vilka människor som bor i Sverige. Det spelar ingen roll vad vi svenskar har och har haft för värderingar, historia, kultur, identitet eller religion. Det spelar ingen roll om vi svenskar kan känna att vi äger vårt eget land och att vi därför också vill lämna över ett Sverige som är värt att leva i till våra barn och barnbarn. Allt som räknas i livet är arbete och pengar.
Det som är mest provocerande är att näringslivet inte uttrycker någon som helst lojalitet med det svenska folket eller med de svenska arbetstagarna. Varför ska just svenska ingenjörer ha lättare än andra att få jobb på svenska företag? Företagen ska väl lika gärna kunna anställa indier och kineser? Allt ska väl konkurrensutsättas? Och självklart ska vi ersätta kronan med euron. Vad har en egen valuta för värde för ett land?
Om den svenska näringslivshöger som så tydligt har sålt själ till Mammon ska vara den politiska kraft som ska genomsyra Moderaterna är det högst välförtjänt att partiet sakta men säkert nu krymper. Nyliberalismens era är över. Människor längtar efter något mer än positiva kvartalsrapporter. En intresseorganisation som Svenskt Näringsliv kan få försöka lura i oss att Sverige är ett företag. Men om ett parti som Moderaterna ska göra detsamma är det lika bra att de blir så små som möjligt.
I sin bok ”Nationalismens dygd” – som översatts till svenska av den konservativa tankesmedjan Oikos – ägnar författaren och filosofen Yoram Hazony ett kapitel åt just det här misstaget som består i att tro att ett land är ett företag. En livskraftig och anständig nation, skriver Hazony, odlar nämligen andra och djupare lojalitetsband än de som skapas av människors arbetsrelaterade prestationer:
”Den fria staten är inget affärsföretag. Den är grundad och fortsätter att bestå genom tiden, inte på grund av affärsmässiga beräkningar för personlig vinning och fortlöpande samtycke bland dess medlemmar, utan enbart på grund av de familjeliknande ömsesidiga lojalitsbanden [sic] som de håller fast vid.”
Så kom igen PM Nilsson! Och kom igen Svenskt Näringsliv! Höj era politiska ambitioner. Visa att ni förstår något annat än arbete och ekonomi. Och vill inte det så bör ni nog göra Moderaterna en tjänst och hålla er borta från partipolitiken.
Richard Sörman
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.