Muslimer kräver att alternativa kötträtter ska finnas tillgängliga när svenska skolor serverar fläskkött. Men svensk mat i Sverige är inget straff, det är ett privilegium. Linnea Klingström förklarar.
Sedan ett par månader tillbaka serveras det fläsk i stället för kyckling på skolorna i Hörby. Detta har upprört föräldrar till barn på skolan som av religiösa skäl inte äter fläsk.
En av dem som har gett sig in i debatten är politikern Hassan Kahn. Khan var med och grundade det muslimska partiet Nyans, men är idag styrelseledamot i Visionspartiet (Vi) som har mångkulturalism som en del av partiets ideologi. Kahn skriver på X att frågan om halalmat i skolan måste lyftas och att tusentals föräldrar drabbas av beslutet. ”Ska även våra barnbarn fortsätta leva som vegetarianer som äter fisk?” frågar han sig.
Låt mig formulera ett tydligt svar på Kahns fråga. Nej. Kahn, jag hoppas och tror att dina barnbarn i framtiden kommer att anpassa sig till den svenska matkulturen och äta fläsk, precis som vi har gjort i Sverige i tusentals år.
Den svenska matkulturen är nämligen en betydelsefull del av vårt kulturarv. Den avspeglar människors livsvillkor genom vår historia och har mycket att berätta om vår natur, vårt klimat och våra förfäder. Maten vi äter är i högsta grad en kulturell produkt. Mat är kultur när den produceras, när den tillagas och när den konsumeras. Maten vi äter är en del av vår identitet och ett medel för att uttrycka och kommunicera den.
Att lära känna den svenska matkulturen är att lära känna Sverige, och som svensk, sig själv. För de flesta av oss är den svenska husmanskosten en naturlig del av vår vardag, en del av vår barndom och sammankopplat med minnen och erfarenheter. Men så är det inte för alla. Det finns barn i Sverige som aldrig ätit falukorv, stekt fläsk med löksås eller fläskpannkaka med lingonsylt. Ofta barn vars föräldrar kommer från andra länder och kulturer där svenska maträtter inte har en given plats i hemmet. Det skapar ett vi och ett dem, där en stor grupp barn växer upp med total okunskap om svensk mat.
Skolan är, som tur är, en utmärkt plattform för att överföra denna kunskap och tradition till varenda unge. Grundskolan i Sverige har nämligen, enligt Läroplanen, som uppdrag att bland annat ”överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling”. Skolans uppdrag ska dessutom präglas av den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism.
Skolmat började serveras till vissa utsatta och fattiga skolbarn i Sverige redan i slutet av 1800-talet. Då bestod skolmaten oftast av gröt med mjölk. Från slutet av 1930-talet började staten ge bidrag till allt fler skolor för att servera en skollunch. 1945 utformades det förslag som lade grunden för den skolmatsverksamhet vi har idag.
Skolmatsdebatten i Hörby är inte unik. I Uddevalla höjdes röster i augusti när köttalternativen slopades för elever som inte äter fläsk av religiösa skäl. ”Orättvist” mot muslimer hette det då.
Men om det nu är så att Sverige ska vara ett land där vi känner en naturlig samhörighet med varandra är det kanske inte ”orättvist” att muslimska barn inte erbjuds annat kött när fläsk står på menyn. Däremot blir det orättvist att en viss grupp barn i detta land inte tillåts ta del av vår svenska matkultur. Det är orättvist att vissa barn, på grund av sina föräldrar, ska hållas utanför den gemenskap som en gemensam måltid och kultur utgör. Att vara inkluderad och integrerad i den svenska kulturen, är inget straff, det är ett privilegium!
Linnea Klingström,
Kulturvetare och andra vice ordförande i föreningen Gimle
