I Sverige behandlar vi män och kvinnor lika. Vi hälsar på varandra med samma respekt och gör inte skillnad på vem vi tar i hand. Det ska vara en självklarhet.
Men nu har Diskrimineringsombudsmannen (DO) återigen visat att myndigheten tappat greppet om sitt uppdrag. I ett nytt beslut kritiserar DO ett företag som har nekat en muslimsk man anställningsintervju för att han vägrar skaka hand med kvinnor. Beslutet är att sätta religionsutövning över den grundläggande principen om likabehandling mellan könen. MED (Medborgerlig Samling) anser att detta beslut strider mot grundläggande demokratiska värderingar.
Kravet på att män och kvinnor ska behandlas lika är inte diskriminering – det är en självklar del av en modern rättsstat. Annars kan vi behandla andra människor olika beroende på grupp och hävda religiösa anledningar såsom att inte skaka hand med dem med viss hudfärg. Det är en splittrande politik och samhällsutveckling. DO ska enligt regeringens regleringsbrev motverka diskriminering och främja lika rättigheter för alla. Istället används skattemedel till att driva fall som underminerar kvinnans rättighet att inte exkluderas på arbetsmarknaden och rättssäkerheten i samhället.
DO har fattat fler beslut i samma riktning. Den 19 december kritiserade DO ett företag för att ha förbjudit en anställd att bära religiösa symboler på jobbet. Detta beslut går emot praxis från både EU-domstolen och Europadomstolen, som har klargjort att det inte är diskriminering att kräva religiös neutralitet på arbetsplatsen, så länge alla religioner behandlas lika. DO:s ställningstaganden i dessa fall är tydliga exempel på en överdriven tolkning av diskrimineringslagstiftningen, där individens rätt till religionsutövning ges företräde över arbetsgivarens legitima intresse av att upprätthålla en neutral policy. Besluten visar hur DO konsekvent prioriterar individers religiösa krav framför grundläggande principer om likabehandling och arbetsplatsneutralitet. Att DO agerar i strid med internationell rättspraxis och svensk rättstradition undergräver både rättssäkerheten och förtroendet för myndigheten.
DO:s budget uppgår till över 140 miljoner kronor per år, med fler än 100 anställda. Myndigheten har blivit en dyr symbol för byråkratisk ineffektivitet som verkar sätta konservativa islamska intressen före kvinnors rättigheter.
Hälften av DO:s resurser går till främjande åtgärder. Statliga myndigheter ska inte ägna sig åt ideologisk påverkan och uppfostring av medborgarna. Det är uppenbart att DO är en myndighet som genomsyras av intersektionalitet och vänsteraktivism. Aktivistiska myndigheter har inget existensberättigande och måste läggas ned per omgående.
MED ställer sig starkt kritisk till den ideologiskt uppfostrande verksamhet som regeringen verkar stå bakom. Att stå bakom DO är en tydlig signal att man vill använda skattebetalares pengar till myndighetsaktivism.
Tiden är inne att avveckla flera myndigheter och upphöra med att försöka uppfostra medborgare för deras egna skattepengar. Vi måste en gång för alla bestämma oss för att alltid stå bakom kvinnors rättigheter, inte backa nedvärderande exkluderande religiösa synsätt.
Daniel Sonesson
Partiledare Medborgerlig Samling
Liselott Agerlid
Rättspolitisk talesperson Medborgerlig Samling
