Sverigedemokraterna motsätter sig att låta fackförbunden vara med och avgöra om en arbetsgivare ska få rekrytera arbetskraft från utlandet, enligt en modell som Socialdemokraterna föreslagit.
– Vi har inte något förtroende för dem, säger partiets migrationspolitiske talesman Ludvig Aspling till Riks.
Under måndagen träder nya regler i kraft för den som vill arbetskraftsinvandra till Sverige.
Den största förändringen är att lönekravet, alltså den lön som arbetsgivaren i Sverige måste erbjuda den som vill invandra, i de flesta fall höjs till 90 procent av den svenska medianlönen.
Det motsvarar just nu 33 390 kronor i månaden.
Trots att det samtidigt införs undantag för ett antal yrkesgrupper, så uppfattas de nya reglerna som en skärpning av regelverket. Innan förändringen var lönekravet 80 procent av medianlönen.
Men reglerna för arbetskraftsinvandring hade kunnat vara ännu tuffare. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ville, när riksdagen i mars i år röstade om frågan, även införa en behovsprövning av arbetskraftsinvandringen.
En sådan prövning hade inneburit att det inte hade räckt att en arbetsgivare hade erbjudit en viss lön. Det skulle dessutom först behöva slås fast att lämplig arbetskraft inte finns i Sverige.
"Vi menar att lediga arbetstillfällen i Sverige i första hand ska gå till arbetslösa i Sverige", resonerade partiets arbetsmarknads- och integrationspolitiska talesperson Teresa Carvalho i sin motion som senare fortsatte:
"Utgångspunkten är att arbetskraftsinvandring bara ska tillåtas när det inte går att hitta rätt personer i Sverige. Jobb som kräver kort eller ingen utbildning ska i första hand gå till arbetslösa som redan bor i Sverige."
Sverigedemokraterna hade kunnat vara tungan på vågen, och få igenom en sådan behovsprövning. Men när det röstades om frågan i riksdagen, så röstade partiet nej.
Anledningen till det är att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet förordar en modell där fackförbunden är med och utreder behovet av arbetskraft. Något som SD motsätter sig.
– När de lägger fram ett förslag om arbetsmarknadsprövning, då handlar det om att fackföreningarna ska få välja vilka som får arbetstillstånd och inte. När vi lägger fram förslag om arbetsmarknadsprövning, så menar vi att det ska ske av svenska myndigheter och inte fackföreningarna, säger Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesman Ludvig Aspling till Riks.
SD är nöjt med det nuvarande systemet, och tycker att det räcker med ett lönekrav på dem som invandrar till Sverige. Aspling kallar det för en "myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning".
– Moderaterna vill inte kalla det för det, men det är det det är. Det är det vi håller på med nu, menar Aspling.
Fackförbunden har länge fyllt en viktig roll och haft yttranderätt när det rekryterats arbetskraft från utlandet. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill dessutom att de är med och upptäcker "fusk och fiffel" med arbetstillstånden.
En uppfattning som SD inte delar.
– Tycka till är en sak. Men att ha fackföreningar som bestämmer på det sätt som de (S och V red. anm) avser är nog inte en jättebra idé. Speciellt då fackföreningarna har en väldigt märklig inställning till migrationen i övrigt. De har inga problem med regler som missbrukas eller med illegal migration.
LÄS ÄVEN: Elsa Widding: Slopade övergångsregler orättvist mot invandrare som väntat länge på medborgarskap
Men är det ett problem om en fackförening säger nej till arbetskraftsinvandring, för att arbetskraften redan anses finnas i Sverige?
– Nej nej, det är det inte. Problemet är att fackföreningarna skulle vara väldigt mycket mer tillåtande än den ordning vi har nu.
Fast på vilket sätt är det ett problem, om alla de andra kraven, lönekrav och så vidare, är uppfyllda?
– Men det är inte det som de föreslår.
Ska man tolka det som att ni inte tycker att det är någon idé, för att facken kommer ändå säga ja?
– Ja, med tanke på att de har en uttalade policy av att stödja illegal arbetskraft i Sverige. Så det är klart att vi inte har något förtroende för dem.
Riks har sökt Teresa Carvalho via hennes pressekreterare Gustaf Zachrisson. Han ber oss skicka över våra frågor via mejl, men vi får därefter inget svar.
När Riks ringer upp igen, så får vi veta att Carvalho inte vill svara på frågor från Riks.
– Vi kommer inte gå vidare med den, säger Gustaf Zachrisson.
Så ni svarar inte alls på frågor?
– Nej.
Hur, rent praktiskt, hade utfallet blivit annorlunda med en behovsprövad arbetskraftsinvandring, enligt Socialdemokraterna?
Dessutom föreslog S en dispositiv lagstiftning gällande lönekravet. Vill S att arbetsmarknadens parter helt fritt ska kunna komma överens om lönenivå, ned till en viss gräns (t.ex 75 procent av medianlönen), eller hur hade ni velat utforma den?
Eftersom Socialdemokraterna ändå röstade ja till det nya lönekravet, hade det varit tänkbart för partiet att komma överens med en riksdagsmajoritet om lönekrav i förening med behovsprövad arbetskraftsinvandring?
LÄS ÄVEN: SD-topp kritiserar nya undantag för invandrare: "Kommer missbrukas"