Prenumerera
Sverigedemokraternas riksdagsledamot Josef Fransson kritiserar undantag från lönekravet för arbetskraftsinvandrare, som hans eget parti gjort upp om med regeringen. Han tror att de riskerar att missbrukas.
– Jag kanske var lite väl snabb på hanen, säger han nu till Riks.
Det är under fredagen som regeringen kallar till pressträff med migrationsminister Johan Forssell (M) och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).
Med på pressträffen är även Kristdemokraternas partisekreterare Liza-Maria Norlin och Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesman Ludvig Aspling.
Bakgrunden till pressträffen är att riksdagen i mitten av mars i år beslutat om nya krav för arbetskraftsinvandrare.
Redan för tre år sedan skärptes lönekravet för sådana invandrare, från tidigare 13 000 kronor i månaden till att istället definieras som 80 procent av medianlönen i Sverige.
Det innebar att den som ansökte om arbetstillstånd i Sverige efter att de nya reglerna trädde i kraft det året, behövde erbjudas en lön på minst 28 480 kronor i månaden av en arbetsgivare i Sverige, för att kunna få sin ansökan beviljad.
Enligt riksdagsbeslutet från i mars, så höjs miniminivån ytterligare den 1 juni i år, till 90 procent av medianlönen. Räknat på förra årets medianlön, så innebär det en minsta lön på 33 390 kronor för att beviljas arbetstillstånd.
Årets medianlön har ännu inte fastställts av Statistiska centralbyrån (SCB).
De tre regeringspartierna; Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna; samarbetspartiet Sverigedemokraterna samt oppositionspartiet Socialdemokraterna står alla bakom det nya lönekravet.
Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är däremot emot. I en motion anklagar Vänsterpartiet regeringen för att ha en "besatthet av att på rasistiska grunder minska invandringen".
Socialdemokraterna vill dessutom på vissa punkter gå längre än regeringspartierna, och föreslår i en motion att behovsprövning införs för arbetskraftsinvandrare.
"Vi menar att lediga arbetstillfällen i Sverige i första hand ska gå till arbetslösa i Sverige", resonerar partiets arbetsmarknads- och integrationspolitiska talesperson Teresa Carvalho tillsammans med fyra andra riksdagsledamöter.
Ett krav på att ge svenskar förtur till jobben som även Vänsterpartiet ställer bakom, men som Tidöpartierna, Centerpartiet och Miljöpartiet alltså röstar nej till.
Dessutom meddelar regeringspartierna under fredagen att den genom en förordning inför undantag från lönekravet. Det handlar om sammanlagt 27 undantag; yrkesgrupper och kategorier av migranter som slipper de hårdare kraven, och istället får ett sänkt inkomstkrav till 75 procent av medianlönen.
För dessa grupper räcker det med en månadslön på 27 825 kronor, räknat på nuvarande medianlön, för att få arbetstillstånd i Sverige.
De sänkta kraven för arbetskraftsinvandrare kritiseras. En av kritikerna är den tidigare moderate riksdagsledamoten Hanif Bali.
Hanif Bali skriver på det sociala mediet X att det handlar om en "shittification av arbetskraften", där bland andra indier och pakistanier arbetskraftsinvandrar till Sverige eftersom de är billigare att anställa än svenska arbetstagare, men blir dyrare för skattebetalarna. Inte minst eftersom de tar sina familjer med sig.
En annan kritiker är den sverigedemokratiske riksdagspolitikern Josef Fransson. "Såklart kommer detta att missbrukas", skriver han på X med anledning av de nya undantagen.
SD-politikern är främst kritisk till undantaget för "personer med slutförd högskoleutbildning på minst två terminer".
– Vad han (migrationsminister Johan Forssell) ens menar med det har jag inte riktigt fått någon klarhet i, men jag reagerade på det när jag läste det, säger Josef Fransson till Riks.
Migrationsministerns pressassistent Anastasia Sofla kan emellertid förklara vad det hela handlar om:
"Undantaget gäller för personer som har studerat i Sverige. Det kan (som minst) vara ett ettårigt program, oftast rör det sig då om kompletterande utbildningar så som tex för att för att få magisterexamen (generellt två terminer) eller andra kompletterande utbildningar på 60 hp", skriver hon i ett SMS till Riks.
Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesman Ludvig Aspling deltar i fredagens pressträff. Och inte heller han är nöjd med de nya undantagen.
– Hela reformen är i grund och botten en kompromiss. De andra Tidöpartierna var nöjda med hur det fungerade tidigare, när man hade en lönetröskel på 13 000 kronor, säger han till Riks och fortsätter:
– Nu inför vi 90 procent av medianlönen. Det blir ungefär 35 000 kronor nu i juni månad.
Ludvig Aspling menar att de nya undantagen gäller en väldigt liten andel av arbetskraftsinvandrarna, att de fortfarande kommer ha ett lönekrav på sig som uppgår till 29 000 kronor och att det handlar om väldigt få fall.
Om det rör sig om så få personer, varför behövs undantagen överhuvudtaget?
– Vi tycker inte att de behövs, men det är en kompromiss vi har gjort för att få igenom den stora reformen. 90 procent på alla andra.
Varför det är just dessa 27 yrken och kategorier som det görs undantag för, kan Ludvig Aspling inte svara på.
– Jag har själv inte suttit med i den förhandlingen, så jag har inte diskuterat det med regeringen. Min gissning är att det är mediebilden mer än några praktiska betänkligheter, därför att det är så få personer det handlar om, säger han.
Undersköterskor och vårdbiträden är några av de kategorier som det införs undantag för. Aspling säger att det skulle kunna finnas situationer där ett sådant undantag behövs.
– Det kan finnas sitationer med någon typ av äldreboende, någonstans ute i Sverige, där det är jättesvårt att få tag i folk, för att det kanske är en avflyttningsort, resonerar han.
Och då skulle lösningen vara att hämta personal från något land utanför Europa, som kanske vare sig kan svenska eller ens engelska?
– Jag tycker inte att man ska det, men det är inte omöjligt att det blir en slags nödlösning. I teorin skulle det kunna inträffa.
Även flera IT-jobb som drifttekniker, supporttekniker, systemadministratörer samt nätverks- och systemtekniker får undantag från lönekravet.
– Det här har varit jätteviktigt för regeringen av någon anledning. Jag tycker att det är märkligt, för jag är ganska säker på att de flesta av dem hade klarat det ordinarie lönekravet, säger Ludvig Aspling.
Josef Fransson är i alla fall något mindre kritisk nu än han var innan helgen. Han menar att det "kommit fram fakta i efterhand", som gör att han känner sig lite lugnare.
Och han tror att de partikamrater som förhandlat med regeringen fattat ett korrekt beslut.
– Jag tror att Ludvig Aspling och alla inblandade i Sverigedemokraterna tycker att undantag kan vara befogade i undantagsfall, säger Fransson till Riks.
– De ska naturligtvis vara så få som möjligt. Det finns givetvis alltid risk för missbruk, oavsett vilken nivå man lägger sig på, men ju lägre lönekrav det är, desto större är risken för missbruk.
SD-riksdagsmannen är även lite självkritisk, och tycker såhär i efterhand att han kanske borde ha formulerat sig annorlunda i sociala medier.
– Mitt inlägg var inte särskilt nyanserat. Jag kanske var lite väl snabb på hanen. Han (Johan Forssell) skrev en väldigt otydlig tweet som jag reagerade på, säger Josef Fransson.
Ingenjörer och tekniker inom kemi och kemiteknik
Laboratorieingenjörer
Drifttekniker, it
Supporttekniker, it
Systemadministratörer
Nätverks- och systemtekniker med flera
Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende
Undersköterskor, habilitering
Undersköterskor, vård- och specialavdelning
Undersköterskor, mottagning
Barnsköterskor
Ambulanssjukvårdare
Vårdbiträden
Uppfödare och skötare av lantbrukets husdjur
Övriga djuruppfödare och djurskötare
Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift
Skogsarbetare
Svetsare och gasskärare
Stålkonstruktionsmontörer och grovplåtslagare
Underhållsmekaniker och maskinreparatörer
Distributionselektriker
Slaktare och styckare, m.fl.
Maskinoperatörer, kött- och fiskberedningsindustri
Övriga maskinoperatörer inom livsmedelsindustri m.m.
Övriga drifttekniker och processövervakare
Förare av jordbruks- och skogsmaskiner
Personer med slutförd högskoleutbildning på minst två terminer
Startups inom tech & life science
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
