Jonas Attenius (S) och Socialdemokraterna i Göteborg är ett varnande exempel för Sverige. Så här går det till när ett parti säljer ut landet och sig själva för att få makt. Ett mönster visar sig, ett mönster där Socialdemokraterna gång på gång sökt stöd hos muslimska organisationer, utan att ställa de krav som borde vara självklara i ett demokratiskt samhälle.
Många gånger har Socialdemokraterna hamnat i skandaler där företrädare haft kopplingar till islamistiska miljöer, där kandidater tvingats avgå efter avslöjanden om extremism och där interna nätverk byggts upp kring religiösa lojaliteter snarare än demokratiska principer. Varje gång har reaktionen varit densamma. Förnekelse, bortförklaringar, och sedan tystnad.
I Göteborg blir detta särskilt konkret. I en granskning från Doku beskrivs hur en moské tillåtits verka i nära anslutning till ett kommunalt bibliotek, där verksamhet bedrivits av aktörer som uttryckt antisemitism och spridit extrema budskap. Det handlar om miljöer där värderingar som står i direkt konflikt med det svenska samhället fått utrymme.
Samtidigt har ledande socialdemokrater, däribland Jonas Attenius, haft kontakt med dessa miljöer. Försvaret har varit att man inte känt till problematiken. Men det är just detta som gör situationen så anmärkningsvärd. Antingen har man inte velat se, eller så har man valt att inte reagera.
Och varför?
Svaret blir tydligt i en ledartext i Göteborgs-Posten, där Attenius beskrivs som en principlös politiker som är beredd att kompromissa för att vinna stöd. Formuleringen är hård, men den sätter fingret på något centralt. Det handlar om röster.
För detta är inte en enskild händelse. Det är en strategi.
Socialdemokraterna har under lång tid byggt relationer med muslimska organisationer som kan fungera som röstbaser. I gengäld har dessa aktörer fått inflytande, legitimitet och tillträde till politiska sammanhang de annars aldrig hade nått. Det är ett utbyte, och det är medvetet.
Politik ska handla om att samla stöd för idéer, inte om att ge efter för grupper som inte delar grundläggande demokratiska värderingar. När den balansen rubbas, när principer blir förhandlingsbara, då uppstår ett system där makten sätts före allt annat. Det är exakt den utveckling vi nu kan se i backspegeln.
Från tidigare avslöjanden om islamistkopplade kandidater, till granskningar av religiösa nätverk med politiskt inflytande, till situationen i Göteborg, varje del pekar i samma riktning. Socialdemokraterna har inte bara gjort enstaka misstag. Man har etablerat ett arbetssätt. Detta har jag skrivit om tidigare.
Jonas Attenius har blivit det socialdemokratiska ansiktet för att sälja ut Sverige för röster. Han är en politiker som rört sig i dessa miljöer utan att dra tydliga gränser. Som inte markerat när det krävts. Som accepterat ett system där stöd väger tyngre än Sveriges intressen.
Men detta är inte bara är en fråga om en person. Det är en fråga om ett parti och om en politisk kultur där det blivit normalt att behandla vissa grupper som kollektiva röstbanker. Där man ser mellan fingrarna när värderingar krockar, så länge det ger utdelning i valurnorna. Konsekvenserna är allvarliga.
Det urholkar tilliten. Det försvårar integrationen. Det riskerar att ge inflytande åt krafter som aktivt motarbetar det öppna samhället. Och kanske viktigast av allt. Det sänder signalen att Sverige är till salu.
När man ser tillbaka på dessa återkommande skandaler framträder en tydlig bild. Inte av tillfälliga snedsteg, utan av en medveten strategi för att säkra makt.
Frågan är inte längre om detta sker. Frågan är hur länge det ska få fortsätta.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.