Den svenska gröna omställningens stolta flaggskepp Northvolt lämnar nu in en konkursansökan. Återigen har de konservativa realisterna fått rätt. Återigen är det avvikarna, de som inte sjöng med i maktens och medias halleluja-kör som gjorde den korrekta analysen. Återigen får svenska politiker och svenska media från det gamla etablissemanget stå och skämmas när ännu ett Vasaskepp sjunker till botten.
Nu gick det inte längre. Det fanns inte pengar kvar för att betala löner till de anställda. Northvolt har lämnat in en konkursansökan.
Northvolt skulle ju bli den svenska gröna industrins stoltaste flaggskepp. Men det blev med Northvolt ungefär som med skeppet Vasa 1628: en pinsam flopp, ett skrytbygge som gick till botten innan det knappt hade lämnat hamn.
Det här är pinsamt för Northvolt, för dess ägare och investerare. Men det är också pinsamt för svenska politiker och svensk media. Ännu en gång gick både politiker och media i den numera ganska välkända fälla som består i att tänka att bara vi tror att något ska bli verklighet så kommer det också bli det. ”Tron allena” ska frälsa oss svenskar i det som statsvetaren Katarina Barrling kallar världens mest protestantiska land. Religionen har bytt arena och ätit sig in i politik och samhällsdebatt. Därför ska vi tro: vi ska tro på asylrätt, på feministisk utrikespolitik, på den gröna omställningen och på den gröna industrin.
Men det ska noteras att alla faktiskt inte tror. Det fanns ”avvikare” som höll sig till verkligheten och inte till tron och den löftesrika berättelsen.
På Riks har vi intervjuat flera forskare – Christian Sandström, Jan Blomgren, Magnus Henreksson – som varnat för entusiasmen inför den så kallade gröna industrin. Tidigare liknande satsningar har ofta slutat i ”gröna bubblor”. När tekniken inte fungerar och pengarna tar slut kantrar hela skeppet och då kommer alla bara tänka på att rädda den egna livhanken.
Vi har också intervjuat sverigedemokratiska politiker – Tobias Andersson, Jessica Stegrud – som uttryckt starka tvivel inför de gröna satsningarna. Varför ska det gå så fort? Var finns konsekvensanalyserna? Varför måste det satsas så mycket skattepengar om den gröna industrin ligger rätt i tiden?
Det är svårt att inte se ett mönster. När politiker från de gamla partierna, svensk media och myndigheter och storföretag gemensamt pekar ut vägen mot det framtida Sverige finns det anledning att vara skeptisk. De får helt enkelt aldrig rätt. Istället är det de mer konservativt lagda svenskar som står kvar med fötterna på jorden och som inte lever i fantasier och önsketänkande som får rätt.
Det är bra att vara optimist. Det är bra att tro på framtiden. Men det är också bra att vara realist. Och återigen fick realisterna rätt. Återigen fick det svenska etablissemanget, den svenska politiska makten och dess propagandistiska hantlangare i media fel.
Richard Sörman, politisk redaktör och ansvarig utgivare på Riks
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.