EU:s talangpartnerskap med tredje världen är ännu ett försök att driva igenom massinvandring

EU-kommissionens senaste förslag om talangpartnerskap och etablerandet av en talangreserv för arbetskraft utanför unionen, är ännu ett försök att öka invandringen till Europa. Förslaget motiveras med ett påstått behov av arbetskraft. Denna brist ska lösas genom partnerskapsavtal med länder utanför Europa som Marocko, fler lagliga vägar för arbetskraftsinvandring till EU och Sverige, samt en ny internationell arbetsförmedling som ska matcha utländsk arbetskraft med europeiska företags rekryteringsbehov. 

Vi har hört argumenten tidigare: demografi och behovet av spetskompetens. Det är samma naiva tankegångar som i decennier använts för att rättfärdiga den politik som lett till parallellsamhällen, islamisering och en explosiv brottsutveckling i Sverige och Europa.

Sanningen är att Europa inte lider av arbetskraftsbrist. Det finns över tolv miljoner arbetslösa i EU-länderna idag. Samtidigt ser vi en ökad automatisering och AI-utveckling som förändrar arbetsmarknaden. Framför allt vet vi att den typ av invandring som EU förespråkar är en förlustaffär för våra välfärdsstater. 

Arbetskraftsinvandring från kulturellt avlägsna länder är ingen vinstaffär. Enligt Dr. Jan van de Beek kostar en arbetskraftsinvandrad marockan ett västerländskt välfärdssamhälle över tre miljoner kronor under sin livstid. Detta utan att räkna med kostnader för anhöriginvandring. 

EU-kommissionens talangpartnerskap med Marocko och Tunisien ska nu utökas till länder som Egypten, Senegal, Nigeria och Pakistan. När Ylva Johansson lanserade systemet gjorde hon klart att tanken är att öka rekryteringen av människor från några av världens mest dysfunktionella länder till Europas arbetsmarknad. Detta är inte behovs- eller kvalifikationsdriven invandring, det är invandring driven av ideologi.

Som alltid är det vanliga svenskar och europeiska skattebetalare som får stå för notan. Talangreserven ska finansieras av Europeiska skattebetalare. Samtidigt saknas seriösa konsekvensanalyser, kostnadsberäkningar och förståelse för vad ökad arbetskraftsinvandring kommer innebära för sammanhållningen i våra samhällen.

Talangpartnerskapet är en direkt attack på nationella identiteter och kulturer. EU försöker påskynda folkutbytet och undergräva våra arbetsmarknader. Det är en politik som förflyttar makt från medlemsstaterna till Bryssel, där en elit bestämmer att vi måste välkomna ännu fler invandrande och att vi måste acceptera den oåterkalleliga förändringen av våra samhällen.

Tyvärr är detta bara början. Centerpartiets EU-parlamentariker, Abir Al-Sahlani, vill göra deltagande i talangsystemet tvingande för alla medlemsstater. Alla ska öka de lagliga vägarna för invandring. Alla ska tvingas finansiera integrationsprogram, familjeåterförening och propaganda för att få oss att tro att detta är något positivt.

Sverigedemokraterna ser igenom lögnerna. Vi och vår konservativa grupp (ECR) i EU-parlamentet säger blankt nej till mer massinvandringspolitik, nej till ökad arbetskraftsinvandring, nej till talangpartnerskap, nej till talangreserver och nej till ytterligare maktöverföring inom migrations- och arbetsmarknadspolitiken.

Vi driver istället en nollvision för kulturellt belastande invandring till Sverige och Europa., utvisning av alla illegala invandrare, återvändandeprogram för grupper som inte assimilerats, samt skydd av den europeiska samhällsgemenskapen, kulturen, identiteten och våra värderingar.

Sverige och Europas framtid avgörs här och nu. Utan europeiska folk, europeiska kulturer och europeiska traditioner finns inget Europa. Vi kommer göra allt i vår makt för att stoppa talangpartnerskapen med tredje världen. Tillsammans har Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna skärpt de svenska reglerna för arbetskraftsinvandring. Frågan är om de kommer göra upp med konservativa och patrioter för mindre massinvandring av okvalificerad arbetskraft eller om de åter kommer göra gemensam sak med vänstern för att spä på massinvandringen till Sverige och Europa.

Charlie Weimers (SD),

Delegationsledare för Sverigedemokraterna i EU-parlamentet