
Region Uppsalas styre fortsätter att kasta bort skattepengar på helt onödiga saker, allt från olönsam klimatkompenserad fjärrvärme, usla elavtal där man av ideologiska skäl exkluderar kärnkraftsel, till onödigt dyra biodrivmedel till bussar, excesser vid inköp av konst etc.
Allt detta är saker som en svensk region absolut inte behöver ägna sig åt. Det är ett aktivt val som vänsterstyret gör. Man köper sig fri för att skaffa sig ett bättre samvete, men nyttan är i praktiken obefintlig. Problemet med dessa vår tids avlatsbrev är bara att de inte är gratis, och resultatet blir ofrånkomligen sådana situationer som vi kunde läsa om i UNT häromdagen.
Mitt i sitt aktiva liv, drabbades nittonåriga Alicia Ortstad av ett tragiskt sjukdomsbesked. Till följd av skelettcancer tvingades hon amputera sitt ena ben strax ovanför knät. Att drabbas av en sådan händelse är en enorm chock för en ung människa på väg ut i vuxenlivet. Om det någonsin finns ett tillfälle då samhället ska ge allt stöd som går, så är det just detta.
Idag finns det tekniskt avancerade proteser som gör att patienter som tvingats amputera ett ben kan gå nästan lika obehindrat som en oskadad person. Det är en oerhört livskvalitetshöjande åtgärd att förse patienter i Alicias situation med den sortens hjälpmedel.
Istället möttes hon av beskedet att regionen inte tillhandahåller den sortens moderna proteser av kostnadsskäl. Alicia fick nöja sig med en helt statisk protes av en typ som strängt taget inte är särskilt mycket mer avancerad än äldre tiders träben. Följden är inte bara att hon har svårt att t ex gå i trappor eller på ojämn mark, utan protesen ger henne också ryggsmärtor.
Alicia säger i intervjun med UNT att hon förstår att det måste sparas pengar, men att det rinner ut pengar på mycket onödigt istället. Vi kan bara konstatera att det sannolikt är dagens allra största underdrift. Region Uppsala har alltså ett stort sparkrav på sig, och underskottet för 2024 hamnade på 1,3 miljarder kronor. Men samtidigt som man dras med detta gigantiska underskott så kastar styret glatt bort skattepengar på rent huvudlösa saker.
Jag anser att varje form av "lyxkonsumtion" som inte rör vårdens kärnuppdrag är ett misslyckande när fall som Alicias blir verklighet. Samtidigt har det diskuterats om besparingar på livsviktiga läkemedel, där billigare alternativ kan erbjudas men inte kan ge samma livskvalitet. Ett exempel är läkemedlet Kaftrio, som trots sin höga kostnad gör vardagen betydligt enklare för patienter med cystisk fibros. Istället för att lägga pengar på "klimatkompenserande fjärrvärme" och andra icke-nödvändiga utgifter borde dessa resurser användas för att förbättra livskvaliteten för unga människor som har hela livet framför sig. Det handlar inte om att neka investeringar i framtiden, utan om att prioritera resurser till det som räddar och förbättrar liv idag.
Vi har sagt det förut, men det tål att upprepas: miljökompensation, hbtq-certifiering, danskurser på regionens folkhögskola Wik, att agera offentlig konstmecenat etc, är inte, och kommer aldrig någonsin att vara Region Uppsalas kärnverksamheter.
Det är dessutom ett farligt prejudikat inför framtiden. Vad hindrar vänsterstyret från att fatta liknande beslut för andra patientgrupper? Kanske menar man att vanliga insulinsprutor duger gott åt diabetiker istället för dyra insulinpumpar? Styret gillar att anklaga oss i oppositionen för att vara ute på diverse farliga sluttande plan, men man ser inte sin egna färdriktning utför.
Jonathan Othén (SD),
Regionråd i Uppsala
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.