Åkesson: Låt svenska folket tycka till om den kommande grundlagsändringen

Riksdagen är på väg att fatta ett avgörande beslut som kan påverka svensk lagstiftningsprocess för all framtid. Behovet av att dra i handbromsen är större nu än vad det varit på mycket länge. Vi kommer därför att lämna in en begäran om folkomröstning till riksdagen för att låta folket tycka till om de föreslagna grundlagsändringarna.

I praktiken innebär de föreslagna ändringarna att ett stort parti, just nu endast Socialdemokraterna, har möjlighet att stoppa varje justering av grundlagen.

Idag skyddas grundlagen genom att förändringar måste ha majoritetens stöd i riksdagen, vid två tillfällen med ett ordinarie riksdagsval emellan. Det menar vi är ett väl avvägt skydd mot förhastade förändringar.

Eftersom Sveriges riksdag förhållandevis ofta justerar skrivningar i grundlagen, för att lagen ska gå i takt med till exempel teknisk utveckling och andra förändringar av verkligheten, så är det inte oproblematiskt att ytterligare låsa möjligheterna för sådana justeringar.

Efter tre års överläggningar i den parlamentariska kommitté som uppdragits att utreda ändringar i grundlagen, lämnade partiernas representanter i kommittén över sina slutsatser till regeringen i mars 2023. Deras uppdrag var dels att utreda formerna för ändring av grundlagen, dels att stärka domstolarnas och domarnas oberoende, och slutligen att överväga möjligheten att begränsa föreningsfriheten för organisationer som ägnar sig åt terrorism.

Vid en första anblick låter detta som eftersträvansvärda och bra saker, vilket det i grunden också är. Däremot så skulle kommitténs slutsatser, om de genomförs, utgöra en oåterkallelig förändring av regeringsformen och i förlängningen därmed väljarnas inflytande över framtida grundlagsförändringar. En av kommitténs slutsatser var nämligen att det skulle krävas kvalificerad majoritet vid det andra riksdagsbeslutet.

För att ändra en grundlag idag krävs en omröstning i riksdagen på varje sida av ett ordinarie riksdagsval. Riksdagens ledamöter måste alltså ta ställning till grundlagsändringen en gång innan valet samt en gång efter valet, när majoritetsförhållandena i riksdagen potentiellt har skiftat. Poängen med detta är att det ska finnas en viss tröghet i systemet – grundlagarna ska inte kunna ändras lättvindigt. Det ska också vara möjligt för väljarna att påverka beslutet genom att välja parti baserat på deras respektive inställningar till grundlagsändringen. Idag krävs en enkel majoritet för att beslutet ska röstas igenom. Dvs att minst hälften av riksdagsledamöterna måste rösta för ändringen – både i omröstningen innan valet och i omröstningen efter valet.

Det som grundlagskommittén föreslagit nu är att ändra de så kallade korumreglerna. Det vill säga att den andra omröstningen framöver ska kräva kvalificerad majoritet. Alltså att två tredjedelar av riksdagens ledamöter måste rösta grönt i den sista omröstningen. Givet hur majoritetsförhållandena har sett ut i riksdagen under de senaste decennierna så skulle en sådan förändring av regeringsformen i praktiken innebära att Socialdemokraterna får möjlighet att blockera mer eller mindre samtliga förändringar av grundlagen.

I ljuset av detta kan sannolikt de flesta vänner av demokrati se att det inte är en god idé att höja ribban för grundlagsändringar alltför mycket. Den tröghet som idag råder är som att ro i motvind. Det går framåt, men långsamt. Med förändringen som nu står för dörren så skulle det vara som göra samma sak, fast med en åra. Om den här förändringen av grundlagen hade varit gällande sedan dagens regeringsform antogs år 1974 så skulle vi ha gått miste om till exempel yttrandefrihetsgrundlagen från 1991, som antogs med knapp majoritet vid den andra omröstningen och som därmed inte hade klarat kravet på kvalificerad majoritet.

Givet hur våra grundlagar ser ut idag så kan dessutom kravet på kvalificerad majoritet leda till att vi skjuter oss själva i foten. Inte minst vad gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, som jämfört med andra länders motsvarande regleringar, är väldigt konkreta. Att då sätta käppar i hjulet för uppdateringar av sådan konkret grundlagsstiftning, skulle kunna leda till alla möjliga lagtekniska hinder som omöjliggör för andra typer av regleringar. Som att vi exempelvis inte skulle kunna balansera yttrandefriheten med den nationella säkerheten, vilket kan leda till problem med utländska aktörer som använder vår grundlagsfästa yttrandefrihet för att skada Sverige. Vi riskerar med andra ord att inte kunna hålla jämna steg med omvärldens utveckling om vi gör grundlagsändringar alltför svåra att genomföra.

Det ska sägas att mitt eget parti var med i grundlagskommittén och att vårt inflytande över slutbetänkandet vägt lika tungt som övriga partiers. När kommittén först presenterade sina slutsatser så signalerade Sverigedemokraterna att vi var positiva till förslagen. Dock är parlamentariska kommittéers arbeten enbart en liten del av lagstiftningsprocessen.

Nu när propositionen lagts på riksdagens bord och vår interndebatt och förankring tagit vid, så har vi landat i en annan slutsats. En förändring av regeringsformen och kvorumreglerna vid den andra grundlagsomröstningen vore att lägga krokben för många väldigt viktiga förändringar som Sverige kommer att behöva i framtiden.

Ett exempel på detta är möjligheten att återkalla medborgarskap för grovt kriminella. En sådan möjlighet skulle kräva en grundlagsändring, vilket sannolikt aldrig skulle bli verklighet med mindre än Socialdemokraterna helt ändrar uppfattning och faktiskt går från ord till handling när det gäller att sätta hårt mot hårt med kriminella invandrare.

Vi är inte beredda att ge den brokiga oppositionen ett sådant stort inflytande över svenska grundlagar. Vårt system är idag tillräckligt robust för att hantera viktiga grundlagsändringar. En fråga av den här vikten, som kan komma att förändra lagstiftningsprocessen för all framtid, är för stor för att lämna åt 349 ledamöter i Sveriges riksdag.

Vi vill att svenska folket ska få säga sitt. Därför kommer vi att lämna in en begäran om en folkomröstning till riksdagen. Vi hoppas att riksdagens övriga partier kan inse allvaret i detta och att de tillsammans med oss ställer upp på att låta folket tycka till i en folkomröstning om Sveriges grundlag.

Jimmie Åkesson (SD), partiledare