Insändare: Sverige är redan bättre än netto noll

Sverige är en verklig förebild för klimatsmart agerande. Klimatnyttan är stor genom att vi tar upp mer koldioxid än vi släpper ut. Data kommer bl.a. från Naturvårdsverket.

Låt debatten baseras på verkliga data, om Sveriges verkliga status, den framgång landet har, hur vi på ett lönsamt sätt kan bli ännu bättre samt hur vi kan hjälpa andra länder. Detta kan bl.a. föda exportframgångar.

Utsläpp/Upptag

Sveriges territoriella utsläpp av koldioxidekvivalenter är BÄTTRE ÄN NETTO NOLL (0), alltså vårt upptag är större än våra utsläpp. Det är verkligen goda nyheter för Sveriges klimatarbete.

Uppgifterna finns på Naturvårdsverket webbplats. Nettoupptag av växthusgaser av mark och skog beräknas till 54,2 miljoner ton för 2025 och Sveriges territoriella utsläpp beräknas till 46,7 miljoner ton för 2025. Detta ger ett NETTOUPPTAG på 7,5 miljoner beräknat för 2025.

Källa: Baserad på statistik från Naturvårdsverket.

Per capita

Sverige är det enda landet i EU som har nettoupptag. Per capita blir detta 0,7 ton.

Jämfört med några länder i EU har Tyskland nettoutsläpp på 8,3 ton per capita, Finland 9,3, Danmark 6,2 och Spanien 4,5.

Norge har för 2023 ca 5,6 ton utsläpp per capita.

För perioden 1990-2024 är de ackumulerade Nettoutsläppen per capita 30 ton för Sverige. Tyskland 421, Finland 334, Danmark 442 och Spanien 238. Sverige är verkligen bäst i klassen.

Hur har Sverige kunnat bli så här bra?

Vår klimatresa började 1973 i och med oljekrisen.

Vi ställde om från vårt fossilberoende, som var ca 80% till dagens nivåer på 20-25% främst för transportsektorn och viss industriproduktion.

Det växte fram flera lösningar: Kärnkraft, tilläggsisolering och eluppvärmning av fastigheter, energieffektivisering, fjärrvärme samt övergång till icke fossilt bränsle i t.ex. värmekraftverken. Sveriges elproduktion är i stort fossilfri idag.

Idag finns flera industriella projekt för att minska utsläpp av koldioxidekvivalenter.

Tillverkning av elbilar, järnmalmsreduktion med hjälp av vätgas samt arbeten med utsläppsfri kalkproduktion är bra exempel.

För att fortsatt lyckas med reduktion av utsläpp så är det nödvändigt att använda ALLA tänkbara medel och då beräknat ur ett livscykelperspektiv. En för snabb process kommer att ge bakslag.

För att, exempelvis, försätta ha en i stort sett fossilfri elproduktion i Sverige måste vi ha kärnkraft om inte annat för att kunna leverera en stabil elkraft.

Vårt klimatarbete började alltså 1973 men då först för att minska oljeberoendet.

Med blick på historien har Sverige varit ett föregångsland och är fortsatt ett föregångsland.

I diagrammet ser vi de globala utsläppen jämfört med Sveriges.

Sveriges handelsbalans

Sveriges handelsbalans har under lång tid varit positiv dvs. Sverige har exporterat mer än landet importerat vilket ger Sverige fördelar vad gäller klimatbalansen. Under 2025 var nettot (export-import) ca 2 miljarder kronor.

En global utblick

Verkligheten vad gäller utsläpp visar låg korrelation med faktisk och framtida planerad användning av fossila bränslen och därmed deras utsläpp.

Stockholm Environment Institute, SEI, kom med en rapport "The Production Gap Report 2025". Grafen nedan är tagen ur rapporten och visar den enorma skillnaden mellan verklig fossil användning och de teoretiska beräkningar vilka ligger till grund för uppfattningar om klimatarbetet.

Världens fossilberoende

Koldioxidekvivalenterna känner inga landsgränser eller gränser mellan regioner. De utsläpp som sker påverkar hela vår planet. Det är alltså av största vikt att reducera de största utsläppen. Finjustering av marginella utsläpp får inte vara i prioritet.

Sveriges utsläpp, (ej medräknat våra upptag), ligger strax under 0,1 % (mindre än 1 tusendel) av alla utsläpp i världen. Våra finjusteringar spelar endast en väldigt liten marginell roll globalt. Fokus borde ligga där reduceringen kan bli störst. Detta betyder inte att Sverige ska sitta med armarna i kors utan vi ska fortsätta en stadig kurs framåt, vilket vi gjort sedan 1973.

Världens energiförsörjning består till 80% av kol, olja och naturgas. Detta är den verkliga utmaningen. Att minska fossilberoendet på riktigt. Det är absolut nödvändigt att bygga och utöka alla fossilfria energikällor där det är möjligt. Stor potential har kärnkraft, biobränsle och vind och sol.

Europa har kommit längre än världen i stort. Europas energiförsörjning består till 69% av kol, olja och naturgas. Europa har stor möjlighet till fortsatt utsläppsreduktion med kärnkraft, biobränsle och vind.

Vid utbyggnad är det av största vikt att energislagen kan leverera kraft när den behövs.

De två diagrammen nedan är baserade på statistik från IEA, International Energy Agency.