Nyvalda parlamentsledamoten: Det finns ingen brandmur mot nationalister i Österrike

Det tog fem månader, men denna vecka kunde en ny regering i Österrike tillträda efter valet i september förra året, där det nationalistiska och invandringskritiska Frihetspartiet, FPÖ, blev största parti. Trots sina 28 procent av rösterna ingår man däremot inte i regeringen – istället blir det en mittenregering bestående av konservativa Folkpartiet ÖVP, socialdemokratiska SPÖ och ett medelstort liberalt parti vid namn Neos.

Situationen känns igen från andra länder, där den allt svagare "traditionella" vänstern och högern gör gemensam sak för att stänga ute nationalister och invandringskritiker från maktens korridorer. Men Österrike är inte ett land som alla andra, förklarar Barbara Kolm, nyvald till landets parlament i Wien, för Riks.

Långvariga förhandlingar och budgetkaos

FPÖ:s 28 procent var en toppnotering för partiet, som har en lång historia i Österrike. Trots detta försökte konservativa ÖVP och socialdemokratiska SPÖ inledningsvis bilda regering tillsammans med det liberala partiet Neos. Dock föll förhandlingarna samman i januari när Neos drog sig ur, med anledning av den enorma statsskuld som blivit uppenbar efter valet.

– Endast tre dagar efter valet blev det tydligt att statens budget hade ett underskott på nästan 30 miljarder euro, förklarar Kolm.

FPÖ är, förutom invandrings- och etablissemangskritiker, ett parti för ökad individuell frihet och sparsamhet med offentliga utgifter. Den 60-åriga Barbara Kolm är förutom politiker också ordförande för Hayek-institutet i Wien, en tankesmedja som förespråkar den framstående österrikiske ekonomen Friedrich Hayeks libertarianska tankegods.

Efter budgetskandalen i höstas tog FPÖ sedan ledningen i förhandlingarna och föreslog åtgärder för att minska underskottet genom strukturella reformer och minskade offentliga utgifter. Dessa förslag accepterades av EU och verkade bana väg för ett FPÖ-lett styre.

Regeringsbildningen och splittringen

Men under de avslutande förhandlingarna stötte dock FPÖ och ÖVP på oöverstigliga hinder. Främst handlade det om kontrollen över inrikesministeriet, som FPÖ krävde för att kunna driva sin mycket restriktiva migrationspolitik.

– FPÖ vägrade att ge upp inrikesministeriet. Vi såg det som avgörande, betonar Kolm.

Kolm menar att det inte finns någon politisk "brandmur" mot FPÖ i Österrike, till skillnad från hur nationalistiska partier behandlas i andra europeiska länder, i synnerhet i Österrikes "storebror" Tyskland.

– Vi är en del av det politiska landskapet. I fem delstater har FPÖ viceguvernörer och i en delstat leder vi regeringen, förklarar hon. Att det inte blev någon plats i regeringen berodde bara på splittringen om vilket parti som skulle ha kontrollen över inrikesministeriet, en förhållandevis banal konflikt jämfört med hur det kan låta i andra delar av Europa.

Däremot stod invandringen och dess problem högt på agendan när österrikarna gick till vallokalerna i höstas.

– Många österrikare är oroade över säkerhet och välfärdssystemets belastning. FPÖ föreslog hårdare migrationslagar och utgiftsnedskärningar, berättar Kolm.

Hon varnar för att tusentals asylsökare som tog sig till Österrike under migrantkrisen kan få österrikiskt medborgarskap från och med detta år.

– Vi skulle omedelbart ha ändrat lagen som gör det möjligt för personer med flyktingstatus, som har varit i landet i tio år, att få medborgarskap. Vi skulle ha förlängt denna process med minst fem år och istället infört åtgärder som integration, inlärning av det tyska språket och integrering på arbetsmarknaden. Dessa åtgärder kommer troligtvis inte att genomföras nu, beklagar Kolm.

Risk för österrikisk ekonomisk kris

FPÖ hade planerat att genomföra omfattande reformer för att minska byråkratin och skapa ett mer företagsvänligt klimat.

– Vi ville sänka skatter, minska offentliga utgifter med upp till 18 miljarder euro årligen och locka utlandsinvesteringar. Vi ser redan tecken på att socialdemokraterna och finansministern prioriterar höga offentliga utgifter istället för att minska budgetunderskottet. Det finns en risk att Österrike hamnar under EU:s budgetövervakning, varnar Kolm.

En instabil regering?

Det nya ÖVP-ledda styret är på grund av sina inre motsättningar en ganska instabil regering. På frågan om den nya regeringen kommer att hålla mandatperioden ut är Kolm tveksam.

– Vi såg tidigare hur ÖVP och De gröna knappt klarade fem år tillsammans. Nu har vi en koalition med ännu fler ideologiska skillnader. Om politiker prioriterar makt över folkets bästa, då får vi stora problem.

FPÖ:s popularitet fortsätter att öka, och i en opinionsmätning i januari, mitt i regeringsförhandlingarna, låg partiet på 36 procents väljarstöd. Med en sådan uppåtgående trend kan det bli svårt för den sittande regeringen att behålla sin makt långsiktigt, säger Kolm.