
Jag satt i soffan och räknade sekunderna mellan värkarna samtidigt som jag stirrade ut i natten. Därute yrde snön under en gatlampa. Tiden rörde sig framåt i takt med värkarnas intensitet. Alla vägar i västra Sverige hade snöat igen den natten och vi fick krypköra bakom en plogbil till sjukhuset. Förlossningen slutade med ett akut kejsarsnitt. Det är knappt jag minns vad om hände. Men timmarna innan, när snöflingorna föll i gatlampans sken utanför fönstret, minns jag. Då hade jag ännu inte mött min dotter, men hon fanns inuti mig, och vi delade livmoderns sammandragningar i nattens tystnad. En kvinna, ännu inte mamma, och en dotter, ännu inte född. En smärta uråldrig som livet självt skulle förena oss.
Att föda barn är en naturlig händelse. I dag kan vi kvinnor dessutom i hög grad själva styra när det ska ske, och om det ska ske. Abortlagen i Sverige har funnits i 50 år. Nu föreslås i en utredning att lagen ska moderniseras. Bland annat vill man ändra formuleringen ”kvinna” till ”den som är gravid”. Med detta vill man inkludera fler.
Men finns det några fler än kvinnor som kan bli gravida? frågar sig den nyfikne då. Javisst, enligt utredaren Inga-Maj Andersson. Idag, femtio år efter att den svenska abortlagen skrevs, och över 150 000 år sedan ”den tänkande människan” homo sapiens levde i Östafrika, kan även män bli på smällen. I alla fall i Sverige.
Spännande. Hur många män har genom historien blivit frivilligt eller ofrivilligt gravida? Hur många män har tvingats genomgå livsfarliga aborter eller lika livsfarliga förlossningar? Hur många män har dött av havandeskapsförgiftning, barnsängsfeber och moderkaksavlossning?
Givetvis inga. Nada. Däremot har varenda människa som hittills någonsin existerat burits och fötts av en kvinna. Och många, många kvinnor har fått betala med sina liv för det. Om män nu plötsligt kunde dela den bördan, smärtan och risken det innebär att vara gravid, ja då vore det sensationella nyheter! För om män kan genomgå en abort, kan de väl genomgå en förlossning? En snabb sökning på sjukvårdsrådgivningen 1177 efter information kring graviditet och förlossning bekräftar mina farhågor. ”Den som är gravid” och ”den som föder barn” heter det nu. Ordet kvinna eller mamma står inte längre att finna någonstans. Så modernt.
Moderniseringen i utredningen om abortlagen grundar sig inte på något biologiskt eller medicinskt genombrott – det är fortfarande kvinnor i biologisk mening som blir gravida, som föder barn eller genomgår en abort. Om män kunde föda barn skulle de med all sannolikhet ändå inte vilja göra det. Det är bara orden som förändrats. En orwellsk språklek. Men språk formar tankar och tankar kan förändra världen – och hur vi ser på den. Jag gick in i 2025 med en förhoppning om att wokerörelsens nyspråk var på utdöende i Sverige liksom i resten av världen, men icke. Identitetspolitiken accelererar istället rakt in i kaklet på förlossningsavdelningen (och abortmottagningen - de ligger osmakligt nog vägg i vägg, i alla fall på Östra sjukhuset, där jag födde mina barn). Sanningen är att det är allt annat än modernt. Sverige är tyvärr den sena efteraparen som försöker vara som de coola på skolan, fast för sent, när modet redan har ändrats.
Jag tänker tillbaka på den där snöiga natten för sju år sedan. När jag andades igenom smärtorna precis som generationer av kvinnor tagit sig igenom sina födslovärkar innan mig. Tänk om jag hade vetat då att min dotter skulle växa upp i en tid då kvinnors biologiska kön raderas bort ur språk och lagstiftning på grund av ett påhittat behov av nyspråkets ivrare att på godhetens altare totalt sudda ut skillnaderna mellan könen. Men kvinnor, eller män för den delen, behöver inte moderniseras bort.
Behåll ordet kvinna, i språket och i lagen. Det är våra förmödrar och våra döttrar värda.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.