Prenumerera
Tjernobylkatastrofen förändrade Europa över en natt.
Radioaktivt nedfall spreds över kontinenten och nådde Sverige innan Sovjet ens erkände olyckan.
Fyrtio år senare bär både människor och landskap fortfarande spåren.
Natten till den 26 april 1986 genomfördes ett säkerhetstest i reaktor 4 vid kärnkraftverket i Tjernobyl, i staden Prypjat i dåvarande Sovjetunionen.
Testet utfördes trots kraftigt sänkt effekt och flera avstängda säkerhetssystem. En kombination av allvarliga konstruktionsbrister i RBMK-reaktorn och mänskliga misstag ledde till en okontrollerad effektökning.
Klockan 01.23 exploderade reaktorn i en serie kraftiga smällar som slet bort taket och blottlade den glödande kärnan. Grafiten i reaktorn började brinna och spred radioaktiva partiklar högt upp i atmosfären under flera dagar.
Sovjetunionen försökte initialt dölja olyckan. De första tecknen på att något var fel kom istället från Forsmarks kärnkraftverk i Uppland, drygt 130 mil från Tjernobyl.
På måndagsmorgonen, två dagar efter explosionen, gav en anställds skor utslag för ovanligt höga strålningsnivåer när han passerade säkerhetskontrollen.
Hela anläggningen utrymdes och omkring 600 personer fördes ut innan man kunde slå fast att strålningen inte kom inifrån verket. Det kom i själva verket från det radioaktiva nedfall som fastnat i gräset utanför.
Explosionen hade också upptäckts av en amerikansk satellit. Det tvingade fram en officiell bekräftelse från Sovjetunionens högsta ledning.
Två personer dog omedelbart i explosionen och ytterligare ett 30-tal arbetare och brandmän avled inom tre månader av akuta strålskador.
I staden Prypjat tvingades de närmare 50 000 invånarna lämna allt inom 36 timmar. Senare utökade man den obeboeliga zonen till ett område på 30 kilometer och ytterligare drygt 150 000 personer tvingades lämna.
Radioaktiva ämnen som cesium, strontium, jod och plutonium spreds över stora delar av Europa. Vissa områden nära reaktorn väntas förbli obeboeliga i tusentals år framåt, och saneringsarbetet fortsätter än idag.
Hur många som dog allt som allt är omtvistat än idag. Att fastställa det verkliga antalet dödsfall efter Tjernobyl är svårt, inte minst eftersom konsekvenserna sträcker sig långt bortom den direkta strålningen.
Enligt Forskning & Framsteg varierar siffrorna från Sovjets officiella 31 personer till närmare en miljon. Båda de siffrorna ses som ytterligheter och avfärdas av de flesta forskare.
En omfattande FN‑utredning från 2002 uppskattar att omkring 4 000 människor kan ha dött eller kommer att dö i förtid till följd av strålningsrelaterad cancer. Rapporten betonade också de indirekta hälsoeffekterna av att så många tvingades lämna sina hem, utsattes för stark stress, sociala förluster och ekonomiska problem.
Konsekvenser i Sverige
I Sverige blev konsekvenserna kännbara under lång tid. Stora mängder radioaktivt cesium föll över Gävleborg, Uppland, Västmanland och södra Norrland. Det ledde till långvariga restriktioner för jakt, renkött, bär och svamp.
Restriktionerna togs bort successivt. Inte förrän 2021/2022 avvecklades det nationella kontrollprogrammet för cesium-137 i renkött. Då hade det gått 35 år efter katastrofen.
Trots att Prypjat fortfarande är kraftigt kontaminerat är Tjernobyls uteslutningszon i dag delvis öppen för besökare. Besöken sker under strikt kontrollerade former.
Resor sker i organiserade grupper med auktoriserade guider och varje steg i zonen styrs av skarpa regler. Vistelsetiden är begränsad och besökarna bär med sig geigermätare för att säkerställa att strålningsnivåerna hålls inom godkända gränser.
I den övergivna staden rör sig besökare mellan sönderfallande höghus, övervuxna lekplatser och den ikoniska nöjesparken som aldrig hann invigas.
Allt står kvar som det lämnades under den panikartade evakueringen: en frusen ögonblicksbild av 1986, innan järnridån och det kommunistiska Sovjetunionen föll.
Samtidigt är stora delar av området fortfarande avspärrade och vissa platser får endast betraktas på avstånd på grund av höga strålningsnivåer.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
