Åklagare: Sluta dalta med hyperkriminella

Mohammed Amana, 28, döms till ett år och sex månaders fängelse efter att ha misshandlat en kvinna, brutit sig in i hennes bostad och hotat henne med kniv.

Trots 22 avsnitt i belastningsregistret och flera tidigare utvisningsbeslut är han fortfarande kvar i Sverige.

"Denne man har fått samma straff som en tidigare ostraffad skattebetalare hade fått", skriver åklagaren Alexander Malmgren till Riks.

Malmgren har inte själv arbetat med målet, men är kritisk till Göteborgs tingsrätts dom mot Mohammed Amana.

"Det funkar inte att dalta på det här sättet med grova våldsbrottslingar. De behöver ha rejäla straff, om inte annat så för att skydda allmänheten", skriver Malmgren.

Amana dömdes på torsdagen till ett år och sex månaders fängelse för misshandel, grovt hemfridsbrott och grovt olaga hot.

I juli slog han sönder en balkongdörr hos en kvinna han hade dejtat, tog sig in i hennes lägenhet och höll en kökskniv mot hennes hals.

Han har tidigare dömts för en liknande attack 2023. Då klättrade han upp på sin tidigare flickväns balkong, krossade en ruta och knivskar en man som försökte stoppa honom. Flickvännen gömde sig på toaletten.

Amana förekommer under 22 avsnitt i belastningsregistret och har fått minst fem utvisningsbeslut. Trots det har han blivit kvar i Sverige.

"Försiktighetskultur" i domstolarna

Malmgren anser att tingsrätten borde ha dömt till ett betydligt längre straff.

"Straffet på ett år och sex månader ligger nära minimistraffet för de aktuella brotten och det är bedrövligt, inte minst med tanke på att den dömde är hyperkriminell och hela tiden begår nya brott."

Han pekar på att domstolarna sedan den 1 juli har större möjligheter att skärpa straffen vid återfall i brott.

"Domstolarna har sedan 1 juli i år större möjligheter att skärpa straffet för den som återfaller i brott, men har inte använt den möjligheten i detta fall trots att förutsättningarna för det är uppfyllda."

Han beskriver domen som ett exempel på en utbredd försiktighetskultur i svenska domstolar.

"Straffmätningen i denna dom är ett exempel på den försiktighetskultur som råder i svenska domstolar, där man alldeles för ofta dömer i den absoluta botten av straffskalan och nästan aldrig skärper straffen för grovt kriminella som fullständigt skiter i samhället regler."

Tingsrätten skriver i domen att brotten har ett samlat straffvärde på ett år och sex månader. Domstolen konstaterar också att Amana tidigare dömts för liknande brott och att risken för nya brott är tydlig.

Vill se frihetsberövande på obestämd tid

Malmgren är också kritisk till att Amana kunnat fortsätta begå brott trots tidigare utvisningsbeslut.

"Det är anmärkningsvärt att en person som begått så grova brott och dömts till utvisning ändå kan vara ute på fri fot och fortsätta förpesta livet för vanligt folk. Det skadar allmänhetens tilltro till rättsväsendet och staten."

Han anser att en utvisning skulle vara en effektiv åtgärd för att förhindra nya brott.

"I samhällsdebatten pratas det mycket om vikten av att förebygga brott och det är svårt att tänka sig något mer brottsförebyggande än att denna person skickas från Sverige med enkelbiljett per omgående."

Men om utvisningen inte går att genomföra vill Malmgren se andra möjligheter.

"Om en person som gjort sig skyldig till grova våldsbrott inte kan utvisas bör lagstiftaren fundera på om de ska kunna frihetsberövas på längre eller till och med obestämd tid. Det är inte till samhällets eller brottsoffrens bästa att dessa personer fortsätter dra runt på gatorna."

Amana är algerisk medborgare och har vistats i Sverige sedan 2015. Han hävdar att inget land vill ta emot honom.

Migrationsverket bedömer däremot att det inte finns något hinder mot att utvisa honom till Algeriet.

I den nya domen beslutar tingsrätten återigen om utvisning, denna gång med återreseförbud utan tidsgräns.