Tobias Andersson (SD): Svenska ungdomar rånas av invandrare – Varför nämns inte svenskfientlighet i regeringens "plan mot rasism"?

Regeringens handlingsplan mot rasism tar emot kritik i en interpellation mellan jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) och näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD). Handlingsplanen, som lanserades den 13 december, riktar särskilda insatser mot "antimuslimsk rasism, antisemitism, antisvart rasism, antiziganism och rasism mot samer" – men inte mot antisvensk rasism.

Andersson argumenterar för att planen är ensidig eftersom den nämner vissa grupper som särskilt utsatta för rasism, medan svenskfientlighet eller rasism mot svenskar inte nämns, enligt honom. Han pekar på statistik som visar att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade som förövare medan svenskar är överrepresenterade som offer inom ungdomsrån.

– Personer som förknippas med det svenska samhället får inte stöd eller skydd i denna handlingsplan, säger Andersson

Regeringens svar: det finns inget behov av arbete mot svenskfientlighet enligt myndighetsrapporter

När han frågade Brandberg om hon avser komplettera planen genom att inkludera rasism mot svenskar svarade hon att hon anser att det inte finns ett tillräckligt behov. Hon menar att det "inte bara är omfattningen som är problemet", utan också "behovet av specifika åtgärder" – ett behov som hon alltså inte tycker är tillräckligt högt.

Dessutom menar hon att rasism innebär "strukturell diskriminering" och att rapporter från statliga myndigheter "visar tydligt på hur utsattheten ser ut för olika grupper".

– Fru talman, när vi ska prata om rasism så är det ju en företeelse som omfattar flera olika företeelser där hatbrott är ju en del av det. Rasism innebär strukturell diskriminering i arbetslivet, på bostadsmarknaden och andra delar av vårt samhälle, där vissa grupper inte blir bemötta och får de möjligheter som andra får i vårt samhälle. När regeringen tog fram den här handlingsplanen så lutade vi oss mycket på de rapporter som vi har från våra myndigheter som visar tydligt på hur utsattheten ser ut för olika grupper.

Samtidigt påstår hon att planen har en "generell ansats", trots att rasism mot svenskar inte nämns i den.

Hon avslutar sitt svar genom att neka Tobias Anderssons förfrågan eftersom hon anser att det inte finns något "större värde" i ett arbete mot svenskfientlighet: "Regeringen har kommit till slutsatsen att vi inte anser att det finns något större värde i att ta med svenskfientlighet som ett särskilt avsnitt i handlingsplanen mot rasism och hatbrott".

Bakgrunden: "Vi krigar mot svenskarna"

År 2005 intervjuades elva ungdomsrånare mellan 15 och 17 i samband med en studie vid Lunds Universitet. Uppsatsens titel var ett citat av en av rånarna: "Vi krigar mot svenskarna". Rånarna uppgav dessutom att “makt för mig är att svenskarna ska se på mig och lägga sig ner på marken och pussa mina fötter”.

I många fall av rån, våldtäkt och misshandel, där hat tydligt uttrycks mot svenskar tillämpas ändå ingen straffskärpning, trots att det i teorin finns en regel för detta.

2015 våldtogs en svensk kvinna två gånger när hon gick förbi ett asylboende i Strängnäs. En arabisk gärningsman sa "I’m gonna f-ck you little swedish girl" innan han angrep kvinnan. Trots att många pekade på ett svenskfientligt motiv så klassades det inte som hatbrott, och straffet skärptes inte med stöd i hatbrottslagstiftning.

När hatmotivet uppmärksammades av journalisten Ivar Arpi påstod en skribent på den liberala tidningen Expressen att det var en "högerextrem och absurd åsikt" att beskriva brottet som ett rasistiskt hatbrott mot svenskar.

2020 dömdes två afrikaner för ett förnedringsrån mot en ung svensk man i Stockholm. I samband med rånet tvingade de honom att klä av sig naken på underkroppen. De filmade också när de urinerade honom i munnen. "Håll käften din jävla fula vidriga svenne" sa de till honom. Inte heller här skedde någon hatbrottsskärpning.

Brottsförebyggande rådets studie om invandrares brottslighet från 2005 visar att utrikes födda har fem gånger större risk att begå våldtäkt och fyra gånger större risk att begå rån, jämfört med svenskar. Risken varierar stort baserat på vilket land gärningsmannen är från, med Mellanöstern och Afrika som särskilt överrepresenterade ursprungsområden.

År 2021 publicerade BRÅ studien om ungdomsrån som Andersson hänvisar till. I den framgick det att 66 procent av rånarna har utländsk bakgrund och 77 procent av offren har svensk bakgrund.