

Biståndsminister Benjamin Dousa (M) presenterar vid en pressträff nytt humanitärt stöd på 2,74 miljarder kronor.
Sverige ger tredje mest bistånd i världen jämfört med BNI.
– Vi driver just nu igenom den största omläggningen av svenskt bistånd någonsin, säger Dousa.
Dousa motiverar det ökade humanitära biståndet på 2,74 miljarder kronor med att finansieringen till humanitära insatser minskar globalt.
Han säger att över 300 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd, att konflikterna är rekordmånga och 120 miljoner människor befinner sig på flykt.
Det nya humanitära biståndet inriktas på Sudan, Demokratiska republiken Kongo, Jemen och Myanmar.
– Flera av de här kriserna är det som ju bekant inte så stort medialt fokus på, men det är ju ett mycket stort humanitärt behov i de här länderna, säger Dousa.
I år uppgår det civila stödet till Ukraina till nästan 20 procent av Sveriges totala bistånd.
– Stödet till Ukraina är och kommer fortsätta vara regeringens viktigaste utrikespolitiska prioritering, säger Dousa.
Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige gett omkring 128 miljarder kronor i både militärt och civilt stöd.
Sverige har dessutom, tillsammans med EU, beslutat om omfattande makroekonomiskt bistånd till Ukraina samt antagit flera sanktionspaket riktade mot Ryssland.
Förra sommaren presenterade regeringen en ny strategi för humanitärt stöd, som gäller åren 2025-2029. Sida är ansvarig myndighet för att genomföra strategin.
Kostnadseffektivitet, nytänkande och innovation ska vara styrande ledord i strategin med målsättningen att varje biståndskrona ska göra så stor nytta som möjligt.
– Vi har halverat antalet biståndsstrategier. Över hundra operativa mål har tagits bort. Och vi har fasat ut utvecklingsbistånd till mer än tio länder, säger Dousa.
Strategin är ett led i verkställandet av reformagendan “Bistånd för en ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt” från 2023.
Reformagendan lyfter fram utvecklingssamarbetet som ett centralt utrikespolitiskt verktyg för att främja svenska intressen och hantera de utmaningar som omvärlden står inför. En del i detta är samspelet mellan utvecklingssamarbete, handelspolitik och främjandearbete.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.