Prenumerera
En kvinna i 55-årsåldern mördades och hennes två tonårsflickor skadades i sitt hem på juldagen.
Riks besöker ett skakat Boden, lite över en vecka efter det ofattbara.
– Man får sig ju en riktig tankeställare. Det är både overkligt och förskräckligt att det händer, säger Eva Westlund till Riks.
Det är mycket kallt när Riks besöker Boden, som ligger några mil utanför Luleå. Termometern närmar sig raskt 30 minusgrader när solen efter en snabb visit går ner vid 13.20-tiden.
Då har den varit uppe i tre och en halv timme.
Lika länge befann sig gärningsmannen i den drabbade familjens villa på juldagen, där han höll en flicka i tonåren instängd.
Då var hennes mamma död, mördad av gärningsmannen, en 22-årig Bodenbo.
Kvinnans andra dotter, också hon i tonåren, kom senare hem till huset. Hon skadas då svårt av gärningsmannen och vårdas nu på sjukhus.
En av döttrarna lyckades slutligen larma polisen, som sköt verkanseld mot mördaren. Han avled på platsen.
Det har nu gått nio dagar efter våldsdådet. Det stilla och tysta villakvarteret i Boden ter sig som vilket annat som helst i Sverige, lamslaget av den rådande kylan.
Men på juldagen här utspelade sig en mycket tragisk händelse i en av juldekorerade villorna i området.
Utanför den drabbade familjens villa lyser nu ljusen upp i skenet från fullmånen ovanför, den första som ramar in det nya året.
Lite längre bort i Boden breder sig Stegras satsning ut i samhället. Uppe i ett utkikstorn, som blickar ner över industriområdet, möter Riks reporter Bodenbon Edvin Strand.
Han har, trots den bitande kylan, åkt dit på sin skoter eftersom han vill visa upp staden för sin vän som är på besök från Tyskland.
– Det är såklart en väldigt tragisk händelse och sånt ska inte kunna hända. Men det är klart att det berör väldigt många eftersom Boden är ganska litet och man känner som alla. Alla har oftast på något sätt en koppling till alla, säger han till Riks.
Han känner inte de drabbade personligen, men berättar att hans lillasyster är i samma ålder som flickorna.
– Och min sambos föräldrar och min sambos morbror har nära koppling till mamman som blev mördad.
Han säger att förövaren, en 22-årig Bodenbo, gick i hans sambos klass i skolan.
– Han har varit hemma hos henne och det är klart – de hade ingen aning om att han skulle kunna göra något sånt, men det är tragiskt att det blir så.
– Man känner för dem som är drabbade så klart och man har varit förbi och sett alla ljus tända utanför huset och det är vackert och så.
Han säger att han också såg att en influenser startat en insamling.
– Det är så klart - pengarna löser ingenting men det är kul att folk vill stötta de drabbade i alla fall.
Har man blivit räddare?
– Jag skulle inte säga att det påverkar så kanske specifikt men man får ju tanken att det är helt utan anledning i princip. Jag såg att de hade haft någon säljannons och att det var därför han kom hem dit.
Han säger att man så klart nu kan tänka att det kan hända vem som helst och att vem som helst kan bli drabbad.
– Och man tror att man är redo att försvara sig själv men när man väl är i situationen tror jag att det är svårare än man tror. Det är så jävla sorgligt.
När mörkret sänker sig över samhället åker Riks reporter vidare ner till centrala Boden, där vissa stadsbor trotsar kylan.
Där träffar vi en Bodenbo, som säger till Riks att händelsen känns väldigt surrealistiskt.
– Det är ingenting man tänker kommer att hända. Det blir väl så att man känner lite otrygghet med att de säger att det är en "random" händelse. Tråkigt, hemskt.
Han säger att de har pratat lite i hans umgänge om det som hänt.
– Men jag har en kollega som bor på samma gata och för dem var det, kan jag tänka mig, extra påtagligt.
Om hur händelsen påverkar honom, säger han:
– Jag tänker absolut att det påverkar att man blir otrygg, alltså att man känner sig lite mer osäker, men jag bor ju själv i lägenhet så jag tänker för mig känns det ändå tryggare så sätt att man är lite mer ifrån.
I gallerian i närheten möter vi Eva Westlund, som säger att man ju får sig en riktig tankeställare.
– Det är både overkligt och förskräckligt att det händer. Det är så sorgligt, säger hon, och berättar att det pratas mycket om det i Boden.
– Man kan som inte fatta hur kan det hända i vår lilla stad som är någorlunda trygg, har vi tyckt. Men det verkar inte så.
Hon säger att sådant här kan hända om det är människor som är sjuka och därför gör sådana här saker.
– Jag har själv jobbat inom psykiatrin och vet hur det kan vara.
Och psykiatrin har förändrats mycket och du kan se hur det var förr och hur det är idag.
– Väldigt mycket. Det är väldigt stor skillnad. Skillnaden är ju att man förlitar sig mycket på medicinering och det kan man ju vara bra men kanske inte alltid.
Han ska också ha tvångsvårdats bara dagar innan och blev utsläppt.
– Ja, det är jättetråkigt att sånt händer.
Kommer samhället samman också en sådan här gång?
– Ja, kanske omtanke om varandra. Jag har ju haft gamla föräldrar och man ser upp till dem på ett annat sätt och hur det var då. Det var en tryggare tillvaro hela tiden.
Så det har blivit mer oroligt?
– Det tror jag. Så är det.
På torget i centrala Boden har också ljus tänts och turister från södra Europa fotar sig själva framför julgranen som pryder dess mitt.
De känner inte till att staden skakats av ett våldsdåd bara lite över en vecka innan.
En Bodenbo stannar upp i den alltmer tilltagande kylan och berättar för Riks att händelsen berör väldigt många eftersom det är en liten stad.
– Det är väldigt sorgligt, det som hänt, för alla inblandade i denna tragedi.
Blir du mer rädd efter det här?
– Inte jag själv personligen inte, icke. Men man vet ju aldrig när det inträffar och var. Tyvärr har det ju hänt i vår lilla stad.
Han säger att det har varit slumpmässigt enligt polisen och att man aldrig vet varför det har inträffat.
– Och allt mycket annat elände som hänt samhället med psykisk ohälsa, så vården måste ta sitt ansvar också, tycker jag.
Gärningsmannen tvångsvårdades bara dagar innan våldsdådet och släpptes ut i samhället.
– Det är många som har funderat hur vården funkar egentligen överhuvudtaget med alla dessa nedskärningar, även skolan och så vidare, säger han.
– Så ja, sorgligt. Mycket.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
