Prenumerera
Var tionde politiker hotas årligen av extremister eller gäng. Det framgår i en ny rapport från Brottsförebyggande rådet om otillåten påverkan mot politiska partier, förtroendevalda och beslutande församlingar.
Enligt rapporten är den organiserade brottsligheten den största aktören inom otillåten påverkan. Tre typer av gäng pekas ut: "Gatugäng", "MC-gäng" och "Släktbaserade nätverk" (klaner). Gängen använder oftast indirekta hot, trakasserier och vänskapskorruption och syftet är att kunna bedriva brottslig verksamhet och rekrytering ostört.
En av tio förtroendevalda uppger att de utsatts för hot, våld eller skadegörelse av en systemhotande aktör. Kommunpolitiker tenderar att vara utsatta för påverkansförsök från personer med kopplingar till organiserad brottslighet, medan Riksdagsledamöter oftare utsätts för politiskt motiverade påverkansförsök.
Enligt en undersökning av fackförbundet Akavia uppgav hälften av kommun- och regionanställda som utsatts för hot att det påverkat deras tjänsteutövning.
Socialtjänsten och förtroendevalda i socialnämnder pekas ut som särskilt utsatta för påverkansförsök i form av hot och propaganda. Klaner och islamistaktörer drev på en LVU-kampanj där socialtjänsten anklagades för att kidnappa muslimska barn. Kampanjen eldades på för att så misstro mellan stat och invånare, enligt forskaren Magnus Ranstorp.
"Det är enormt mycket material som var allt från filmer på autentiska omhändertaganden när polisen kommer in i familjer och tar barn, som även om det finns väldigt goda skäl, ser fruktansvärt ut, till rena fabrikationer," säger en intervjuad kommunanställd.
Det sker också hämndaktioner efter att beslut meddelats, exempelvis skadegörelse på anställdas privata egendom eller på kommunens lokaler.
I Linköpings kommun har antalet anmälda påverkansförsök gått från 1 till 400 på tre år, enligt SVT.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
