Prenumerera
Färre än hälften av dem som dömts till utvisning på grund av brott utvisas efter avtjänat straff. Det framkommer i en färsk analys som Brottsförebyggande rådet (Brå) har gjort.
– Jag är ganska övertygad om att det finns förbättringspotential, säger Brå-utredaren Johanna Viberg till Riks.
5 826 utländska medborgare, som dömts till fängelse och utvisning, avslutade sin fängelseplacering mellan 2013 och 2023.
Av dessa var det endast 48 procent, alltså färre än hälften, som därefter fick sin utvisningsdom verkställd.
Detta framgår av en så kallad kortanalys som Brottsförebyggande rådet (Brå) tagit fram.
Bakom kortanalysen står Brå-utredaren Johanna Viberg.
– Vi tyckte att det var intressant att studera hur många av de här utvisningsbesluten som faktiskt verkställs. Bland annat eftersom det påverkar möjligheten att fortsätta begå brott i Sverige, berättar hon för Riks.
Omkring en femtedel av dem som dömts till utvisning på grund av brott, hann begå nya brott under den studerade perioden. Alltså när de egentligen redan skulle ha varit utvisade från landet.
Johanna Viberg påpekar att det är viktigt att de som döms till utvisning också utvisas. Annars undergräver det allmänhetens förtroende för rättssamhället.
Hon säger att det dessutom är viktigt att veta hur väl det nuvarande systemet fungerar, innan man bestämmer att ännu fler brottsdömda utlänningar ska utvisas.
– Om antalet utvisningsbeslut ökar, ställs också högre krav på systemets kapacitet att verkställa dem. Annars finns en risk att diskrepansen mellan beslut och utfall växer, säger hon.
– Om mer än hälften av de utvisningsdömda blir kvar i Sverige på grund av att vi har brister i systemet, då bör de bristerna åtgärdas innan man skärper systemet ytterligare med fler utvisningsbeslut.
Viberg säger att hon själv förvånas av det som kommer fram i analysen. Bland annat att andelen brottsutvisade är ganska jämnt fördelat per land.
Varför svenska myndigheter lyckas utvisa vissa som dömts till utvisning till ett visst land, men inte andra, är inget som hon har något bra svar på.
– Vi har inte haft möjlighet att studera det närmare men det skulle verkligen ha berikat den här studien, säger hon.
– Vi har undersökt olika möjligheter och varit i kontakt med både Migrationsverket och polisen, men det visade sig att det inte fanns något underlag som gjorde det möjligt att analysera de här frågorna på det sätt som vår studie kräver.
Brå-utredaren påpekar att hon varit ensam om att ta fram analysen. Och att det inte varit möjligt för henne att detaljstudera de närmare 6000 fall som det handlar om.
– Vi hade inte möjlighet att utvidga studien till att gå in i specifika ärenden och dra slutsatser. Vår studie bygger på statistiska uppgifter, och det sätter vissa gränser för vilka frågor vi kan besvara, säger hon.
De flesta av de utvisningar på grund av brott som verkställs, handlar om utvisningar till andra europeiska länder.
Toppar listan gör Finland. Alla nio finländare som dömdes till fängelse och utvisning mellan 2013 och 2023, utvisades till det landet efter avtjänat fängelsestraff.
På andra och tredje plats hamnar Nederländerna och Storbritannien, följda av Spanien och Pakistan.
I andra änden av skalan återfinns länder som Makedonien, Ukraina, Tunisien, Algeriet och längst ned i botten Ryssland.
Att Ryssland hamnar längst ned förklarar Johanna Viberg med de frostiga relationerna med det landet. Och att samarbetet mellan länderna varit väldigt begränsade sedan den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014.
Brå-utredaren är emellertid övertygad om att det går att öka andelen verkställda utvisningsdomar.
– Det är komplext, men jag är ganska övertygad om att det finns förbättringspotential i det här systemet, säger hon.
Men för att kunna göra det, så behöver det först utredas vad det är som gör att många utvisningar aldrig verkställs. Om det handlar om brister i arbetssätt och processer i Sverige, eller om det är andra faktorer som spelar in.
Något som möjligen kan göras, från politiskt håll, är att ge gränspolisen mer resurser.
– Vi ser en ökning över tid sett till hur stor andel utvisningsbeslut som verkställs bland de personer som vi har studerat, och det sammanfaller förhållandevis väl med att personella resurser har tillförts inom gränspolisen, säger Johanna Viberg men tillägger:
– Däremot har det kanske inte haft en avgörande betydelse. Istället har faktorer kopplade till ett stärkt internationellt samarbete sannolikt spelat större roll, exempelvis genom att sambandsmän placerats vid utlandsmyndigheter.
Antal utvisningsdömda och andel verkställda utvisningar per land visas i tabellen nedan.
Påpekas bör att länder dit färre än fyra utvisningar verkställts inte tas med i statistiken. I tabellen listas endast länder med fyra eller fler verkställda utvisningar.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
