Caroline Thelning efter myndighetskritiken: Slöjförbud är inkludering

Efter beslutet att Jämställdhetsmyndigheten ska undvika bilder på barn i slöja har den interna kritiken tilltagit, rapporterar GP.

Generaldirektören Lise Tamm uppger att bildpolicyn ska spegla svensk jämställdhetspolitik och motverka sexualisering av små flickor. 

Anställda säger sig nu uppleva detta som exkluderande. 

Caroline Thelning, grundare för organisationen Kvinnokraft 4.0 säger att kritiken grundar sig i okunskap. Till Riks säger hon: 

– Att en statlig myndighet avstår från att använda bilder på barn i hijab är inte exkludering, utan tvärtom inkludering av barn.

Bakgrunden är en uppdaterad bildpolicy där myndigheten slår fast att bilder på barn i slöja inte längre ska användas. 

Caroline Thelning, grundare av kvinnoorganisationen Kvinnokraft 4.0, avfärdar kritiken och uppger att den bottnar i bristande kunskap om heders- och könsnormer.

Bildbyte efter uppmärksammande

Efter uppmärksammande från organisationen Kvinnokraft 4.0 den 22 april 2025, bytte Jämställdhetsmyndigheten ut bilden på sin informationssida ”Vad är jämställdhet?” 

Tidigare illustrerades sidan av en hijabklädd flicka – men efter det visades istället en bild utan hijab. 

Jämställdhetsmyndigheten uppdaterade därefter i juni sin bildpolicy och uppgav att myndigheten inte längre använder bilder på barn som bär slöja eller hijab.

Syftet är enligt generaldirektören Lise Tamm att inte bidra till att normalisera eller främja situationer där flickor diskrimineras eller förtrycks.

Myndigheten kommer däremot fortsätta att använda bilder på vuxna kvinnor i slöja, i till exempel reportage.

LÄS ÄVEN: Sverigedemokraterna vill ta bort bilder på unga kvinnor och barn i slöja

Missnöje bland anställda

Beslutet att sluta använda bilder på barn som bär slöja i myndighetens information har också väckt intern kritik.

På Jämställdhetsmyndigheten har personal nu kritiserat förbudet och säger att det leder till exkludering.

Varför tror du att frågan väcker kritik?
– Därför att kritiken, såsom den kommer till uttryck i Kvartal, bygger på att om man inte visar barn i hijab har detta tolkats som exkluderande.

– Kritikerna missar att hijaben har ett tydligt könssegregerande syfte inom sharia. 

–  Klädsel, särskilt för kvinnor och flickor, är reglerad genom tydliga instruktioner och laddad med sociala förväntningar.

– Man saknar alltså kunskap om sharias normsystem och om att detta system står i konflikt med svensk jämställdhetspolitik och barns rättigheter, vilket är anmärkningsvärt inom en myndighet vars uppdrag är jämställdhet.

LÄS ÄVEN: Charlie Weimers (SD) vill förbjuda slöja i EU-parlamentet

Slöjförbud: Inkludering - inte exkludering

Thelning anser att beslutet i grunden handlar om statens ansvar gentemot barn.

– Att ett ställningstagande som sätter barns rättigheter och svensk jämställdhet före sharias könssegregerande normer uppfattas som kontroversiellt inom en jämställdhetsmyndighet säger något om relativiseringens omfattning.

– Det säger också något om okunskapen inom myndigheten kring villkoren för flickor och kvinnor som lever under sharia i Sverige. 

– Att en statlig myndighet avstår från att använda bilder på barn i hijab är inte exkludering, utan tvärtom inkludering av barn oavsett familjens seder och bruk, och ett uttryck för myndighetsansvar.

– Jämställdhetsmyndighetens regleringsbrev anger att myndigheten ska bidra till genomförandet av regeringens jämställdhetspolitik i enlighet med svensk lag, inklusive att motverka könsdiskriminering och stärka barns rättigheter.

– Det uppdraget är oförenligt med att normalisera sharias könssegregerande normer i statlig kommunikation.

Hijaben: "Bidrar till att legitimera sharia"

Att myndigheten fortsatt använder bilder på vuxna kvinnor i hijab är också problematiskt, enligt Thelning.

Hur ser du på att myndigheten fortfarande använder bilder på vuxna kvinnor med hijab?

– När en myndighet använder hijab i sin kommunikation – oavsett ålder på personen – bidrar den till att legitimera sharia och ett institutionaliserat system av könssegregering.

Hon fortsätter:

– Frågan gäller inte vad enskilda kvinnor menar med hijaben, utan vad staten signalerar, legitimerar och bidrar till när den använder en symbol för sharia.

– Det handlar inte om individers identitet eller privata tro, utan om vilka normer och rättssystem staten, genom sina myndigheter, väljer att förmedla och legitimera i sin kommunikation.

LÄS ÄVEN: Österrike inför slöjförbud i skolor