Därför blev "Gapa, svennejävel" inte ett hatbrott

Bishar Mohamed, 24, sa "Gapa, svennejävel" när han våldtog en 15-årig pojke i Borlänge.

Många, däribland riksdagsledamoten Tobias Andersson (SD), har uttryckt att straffet borde ha prövats med hänvisning till hatmotiv.

Joel Henning, åklagare i fallet, säger till Riks:

– Att han faktiskt sa så kan man nog slå fast. Tingsrätten har kommit fram till att målsäganden var alltigenom trovärdig och tillförlitlig. Det finns ingen anledning att ifrågasätta uttalandet. Men min bedömning var att det ändå inte var tillräckligt för att det skulle vara aktuellt med en straffskärpning.

Den 17 juli dömdes Bishar Mohamed till sju års fängelse för grov våldtäkt och grovt övergrepp i rättssak.

Trots att Bishar Mohamed under våldtäkten ska ha sagt "Gapa, svennejävel, annars dödar jag dig" yrkade åklagaren inte på straffskärpning för hatbrott, och domstolen slog inte heller fast ett sådant motiv.

Åklagare Joel Henning utvecklar sin syn på saken i en intervju med Riks.

Fråga: Övervägde ni hatbrottsmotiv?

– Jag var inte inne på hatbrottsmotiv då jag inte ansåg att det uttalandet i sig levde upp till en sådan nivå att det skulle vara tal om straffskärpning. Bakom brottet fanns det helt andra motiv såsom jag bedömde det.

Domstolen slog fast att pojken var alltigenom trovärdig och tillförlitlig. Henning konstaterar därför att det inte finns någon anledning att ifrågasätta uttalandet i sig.

– I det här fallet så vill jag väl säga att det faller på att jag inte kan bevisa motivet.

– Tingsrätten har kommit fram till att målsäganden var alltigenom trovärdig och tillförlitlig. Det finns ingen anledning att ifrågasätta uttalandet. Men min bedömning var att det ändå inte var tillräckligt för att det skulle vara aktuellt med en straffskärpning.

Fråga: Hade man gjort samma bedömning om rollerna hade varit omvända, det vill säga att det var en vuxen etniskt svensk man som gav sig på en 15-åring med invandrarbakgrund?

– Om det skulle vara endast ett uttalande som är kränkande så är min uppfattning i alla fall att jag i det här fallet skulle se det på samma sätt – att jag inte kan bevisa det bakomliggande hatmotivet.

Han säger även att han inte tagit ställning till om han ska överklaga, men att det kan bli aktuellt att anslutningsöverklaga i fall den dömde överklagar.

– Jag tycker i alla fall att det är viktigt och riktigt att den här personen blir dömd för det här brottet. Det var en hemsk våldtäkt. Bevisningen var väldigt övertygande och jag är nöjd med domen.

Hatbrottsåklagare: Kan vara en del av flera motiv

Hatbrottsåklagaren Viktor Törneke säger till Riks att ett hatbrott mot majoritetsbefolkningen är möjligt enligt lagstiftningen, men att han inte känner till några praktiska exempel där det lett till dom.

– Det är teoretiskt möjligt utifrån lagstiftningen. Men vi har väl inte sett några praktiska exempel, säger han.

När det gäller straffskärpning för hatbrott betonar han samtidigt att det normalt inte handlar om några stora skillnader i straff.

– Det ska jag vara ärlig och säga att det är inga stora straffskärpningar som man pratar om med sådant motiv, oavsett vilken grupp det är som man ger sig på. Det är på marginalen.

Han ger som exempel att en misshandel med ett straffvärde på två till tre månader vid ett tydligt hatbrottsmotiv "på sin höjd" kan öka med en eller två månader. I vissa fall kan man också argumentera för att det ska påverka valet av påföljd, exempelvis om någon annars hade kunnat få samhällstjänst.

Enligt Törneke kan det ibland vara svårt att bevisa ett hatmotiv. Det kan till exempel krävas vittnesuppgifter.

Han betonar också att motivet inte behöver vara det huvudsakliga för att straffskärpningsregeln ska kunna användas.

– Ribban är i och för sig ganska låg. Det behöver inte vara det huvudsakliga motivet för en gärning. Det kan vara en del av flera motiv. Man kan vara arg på någon av ekonomiska skäl och samtidigt bli extra arg därför att personen har något särskilt attribut som man inte gillar.

Enligt Törneke räcker däremot normalt inte ett enstaka uttalande.

– Det behövs oftast lite mer än ett enskilt uttalande. Man kan till exempel prata om upprepade uttalanden. Men det där är alltid en bedömning från fall till fall.

Används i regeringens plan mot rasism

Frågan om ett brott bedöms som ett hatbrott påverkar inte bara straffet utan också beslut som politiker och myndigheter gör.

I regeringens handlingsplan mot rasism och hatbrott beskrivs Brottsförebyggande rådets hatbrottsstatistik som en del av den nationella lägesbilden. Regeringen skriver att handlingsplanen bygger på ett "brett urval av nationella och internationella källor", däribland "hatbrottsstatistik", och att kunskapen om förekomsten av rasism är viktig "för att synliggöra individers utsatthet".