Prenumerera
Fler kriminella utlänningar ska utvisas. Idag tog regeringen emot en utredning om ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott. Utredningens uppdrag var att se över möjligheten att öka antalet utvisningar på grund av brott, bland annat genom att inrätta en skyldighet för åklagare att yrka på utvisning vid vissa brott.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
– Nu är det slutdaltat med personer som kommer till Sverige och begår brott här, säger migrationsminister Johan Forssell på pressträffen. Han fortsätter:
– Sverige kommer nu få det tuffaste regelverket för brottsutvisningar i hela Norden.
Mellan åren 2023 och 2024 ökade utvisningsyrkanden med 33 procent och i jämförelse med 2022 hade nästan dubbelt så många yrkanden gjorts under 2024, då 1160 utvisningsyrkanden gjordes. Detta till följd av lagstiftning som trädde i kraft den 1 augusti 2022 och som möjliggjorde utvisning vid lägre straffvärden än tidigare. Men trots att utvisningssyrkandena ökat så kvarstår antalet fortfarande lågt – särskilt i ljuset av Expressens granskning tidigare i år som visade att åklagare inte begär utvisning i en tredjedel av våldtäktsfall där gärningsmannen är utländsk.
Utredningen föreslår att ändra lagen så att det blir obligatoriskt för åklagare att yrka på utvisning för brott med strängare straff än böter. Domstolarna ska alltid besluta om utvisning när förutsättningarna är uppfyllda gällande anknytning till landet och internationella regler.
– Vi kommer föreslå att man ska ändra och ta bort den fakultativa delen i lagstiftningen och ha ett ska-krav istället i lagstiftningen, säger utredaren och chefsåklagaren Ola Sjöstrand.
Det föreslås även att lagen ska skrivas om så att det framgår tydligare att fördelarna med utvisningsbeslut ska väga tyngre än nackdelarna.
Strafftröskeln för utvisning sänks dessutom. Utvisning ska kunna ske när påföljden som döms ut är strängare än böter. Idag har man en gräns på minst sex månaders fängelse. Tröskeln föreslås sänkas till så att alla fängelsestraff omfattas. Det innebär att man även kommer kunna utvisas till följd av brott med kortare fängelsestraff som exempelvis misshandel och bedrägeri.
Däremot ska domstolarna fortfarande ta hänsyn till utlänningens anknytning till Sverige i form av familjeband och övriga familjeförhållanden. Det föreslås ingen ändring av den befintliga regleringen på detta område. Dessutom får utvisningar inte ske om de bedöms bryta mot internationella regler.
Utredningen förslår längre återreseförbud. Om brottslighetens straffvärde motsvarar fängelse i mindre än sex månader, ska återreseförbudet normalt bestämmas till fem år.
Motsvarar straffvärdet fängelse i sex månader eller mer men inte mer än fängelse i ett år och sex månader, ska återreseförbudet normalt bestämmas till tio år.
Vid högre straffvärden ska återreseförbudet normalt inte tidsbegränsas.
Dessutom höjs straffet för olovlig vistelse till fängelse i sex månader i minimistraff.
Enligt utredaren räknas den nya lagstiftningen öka antalet utvisningar med "500 till 600 procent" de första åren.
– En tydlig markering att man riskerar utvisning om man begår brott, säger Sjöstrand.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
