Dubbla straff för gängkriminella redan i sommar – Kärrholm (M): Nu gör vi straffrätten rättvis

Dubbla straff för gängkriminella införs och närmare femtio straffskalor skärps.

Oppositionen är kritisk till olika delar av förslaget, men kunde inte formera gemensam linje.

– Svensk straffrätt har under lång tid varit sanslöst slapp. Nu gör vi svensk straffrätt rättvis, säger riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M) till Riks.

Regeringen och Sverigedemokraterna motiverar straffskärpningarna med att de bättre återspeglar brottslighetens allvar, brottsofferperspektivet ges större tyngd och att samhällsskyddet förbättras.

Närmare femtio straffskalor skärps. Det införs en ny reglering av den gemensamma straffskalan vid flerfaldig brottslighet, som innebär att det högsta straffet som får dömas ut är det högsta maximistraff dubblerat.

– Straffen kommer motsvara brottens allvar, ge brottsoffer upprättelse och skydda samhället mot farliga individer, säger Kärrholm (M).

Det kommer vara möjligt att döma till livstids fängelse som ett gemensamt straff för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott.

Alla brott som har ett samband med kriminella nätverk omfattas av en ny straffskärpning. I praktiken innebär det att straffvärdet ska bedömas som dubbelt så högt som det annars hade varit.

Fler brott ska omfattas av regler som gör häktning till utgångspunkt, så kallad presumtion, under brottsutredning av grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck.

Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2026.

Oppositionen kritisk

Oppositionspartierna är kritiska till olika delar av straffrättsreformen, men de hade ingen gemensam linje i voteringen.

Kritiken vilar främst på sådant som Lagrådet och remissinstanser har anmärkt på. Exempelvis att Tidöpartierna, enligt kritikerna, inte har klargjort behovet för vissa delar av straffskärpningarna och att de samlade konsekvenser för rättssystemet inte har analyserats tillräckligt noggrant.

– Jag tycker att oppositionen i hög grad försvarar den gamla, defensiva kriminalpolitiken. Gärningsmannens perspektiv väger tyngre än brottsoffrens upprättelse och allmänhetens trygghet. Jag tycker att kritiken missar att straffrätt också handlar om rättvisa, säger Kärrholm.

Brottsförebyggande reform

Lagrådet har hävdat att regeringen inte presenterat några belägg för att straffskärpningar kan väntas leda till minskad brottslighet och ökad trygghet. Moderaten Fredrik Kärrholm håller inte med Lagrådet.

– Den som är frihetsberövad kan inte begå nya brott ute i samhället. För grovt kriminella och återfallsförbrytare är den effekten både stark och uppenbar. När det gäller överlagd och planerad brottslighet är jag också övertygad om att vi kommer se en avskräckande effekt, säger Kärrholm till Riks.