Prenumerera
Eritreanska ortodoxa kyrkan blir nu av med sitt statliga bidrag.
Detta efter Säpos varning om regimkopplingar och risk för kränkning av individers rättigheter.
– Jag och många andra eritreanska aktivister har arbetat mycket hårt för att uppnå detta, säger debattören och aktivisten Semhar Ghebreslassie till Riks.
Eritreanska ortodoxa kyrkan i Sverige har fått statligt bidrag på omkring 800 000 kronor om året. Säkerhetspolisen bedömer nu att det finns risk att kyrkan på uppdrag av den eritreanska staten kränker individers fri- och rättigheter i Sverige och att statsbidragen till kyrkan indirekt kan stödja den eritreanska regimen.
Kyrkan nekar till Säpos anklagelser och svarar i ett yttrande att de följer svensk lag, rapporterar Sveriges Radio. Kritiker som länge följt frågan menar att man larmat om dessa kopplingar i åratal.
Advokaten och debattören Nima Rostami menar att Eritrea ofta hamnat i skymundan i jämförelse med andra länder.
– Ryssland, Kina och framförallt Iran har varit väldigt mycket uppmärksammat på senare år. Men ett av de länderna är också konstigt nog Eritrea.
Samtidigt är han kritisk till att Säpo inte tidigare agerat, trots att hotbilden varit känd.
– Det anmärkningsvärda är ju att den här informationen har säkerhetspolisen tillgång till men inte reagerat, säger han.
– Av någon anledning har just myndigheten för stöd till trossamfund helt plötsligt efterfrågat information om just den här kyrkan. Då har Säpo utrett och konstaterat risk för kopplingar till diktatorn i Eritrea.
Han framhåller att problemet främst är politiskt, inte juridiskt.
– Det som brister är en politisk signalstyrning. Jag tror inte att problemet i första hand handlar om rättsligt medel. Det är en sekundär fråga.
Han beskriver också mekanismerna som tillåter regimens inflytande.
– Asylregelverket utnyttjas av regimvänliga grupper. Regimen sänder sina spioner i form av asylsökande och på det sättet kan etablera sig både i Sverige för att kunna ägna sig åt infiltration.
Semhar Ghebreslassie, aktivist och debattör som länge drivit frågan, välkomnar beslutet. Hon menar att offentliga medel under lång tid har kanaliserats till verksamheter som i praktiken gynnat den eritreanska regimen.
– Under flera decennier har betydande summor av svenska offentliga medel, som kunde ha använts för samhällsnyttiga syften istället gått till en totalitär regim som förtrycker sin befolkning, säger hon.
Hon uppger att olika föreningar och religiösa institutioner registrerats som verksamheter för integration och ungdomsarbete, för att kunna få bidrag.
– Det har bara varit en täckmantel för att få bidrag.
Ghebreslassie ser beslutet som ett betydelsefullt steg framåt.
– Detta är en stor och viktig milstolpe i rätt riktning. Eftersom nya kyrkor fortsatt öppnas kommer arbetet behöva fortsätta, och regimen kommer försöka få tillgång till medel på ett eller annat sätt, säger hon.
Hon betonar samtidigt förståelse till att beslutet kommit nu.
– Jag tror att beslutet behövde gå igenom en viss rättsprocess innan man kunde nå fram till det och jag respekterar alltid rättsprocesser. Det är det enda sättet att nå hållbara beslut.
– Det är alltid bättre sent än aldrig. Vi är därför väldigt glada över nyheten. Utredningarna får inte sluta.
LÄS ÄVEN: Moské klassad som säkerhetshot måste betala tillbaka stöd
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
