Prenumerera
Europeiska unionen driver en hård linje mot yttrandefriheten på nätet. Enligt egna ordalag driver unionen på "energiskt" för att kunna censurera plattformar som X, TikTok och Meta, och enligt uppgifter från New York Times planerar kommissionen att hota Elon Musks plattform X med miljardböter om den inte följer regelverken Digital Services Act (DSA) och Digital Markets Act (DMA). Men offensiven möts nu av kritiska röster som varnar för att de nya reglerna utgör ett allvarligt hot mot yttrandefriheten.
Även statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för regleringarna. "Det finns ett skämt om att USA innoverar och EU reglerar," sa han i en intervju med Dagens Industri, och tillade: "Vi behöver ta bort regleringar som gör att techbolag inte vågar etablera sig och investera i Europa"
Henrik "HAX" Alexandersson, kandidat till Europaparlamentet för Medborgerlig Samling, varnar i en intervju för att kommissionens åtgärder riskerar att hota yttrandefriheten och försvåra för nya aktörer att ta plats på den digitala marknaden.
– EU-kommissionen vill att plattformarna ska göra mer för att stoppa desinformation och hatpropaganda. Vilket blir svårt att diskutera utan konkreta exempel. Man kan lätt misstänka att det ofta mer handlar om information som EU-kommissionen ogillar.
Han tar upp personuppgiftslagstiftningen GDPR som ett exempel på hur överstatlig lagstiftning kan leda till överreglering:
– Problemet är det gamla vanliga att EU har bestämt sig för vissa vackra principer. Det var likadant med GDPR, när man ska respektera människors rätt i privatliv och sedan fick man en helt tokig överreglering såsom kostar näringslivet miljarder. När det gäller DSA blir det samma sak.
Han riktar skarp kritik mot DSA-lagstiftningens frekventa användning av begreppen "hat" och "hot".
– Hot må vara en sak, det är en handling. Men att förbjuda hat – man har bevisligen inte tänkt igenom vad det är man gör. Det finns exempel där jag skickade när man vill göra hat till brott. Otroligt diffusa, utopiska formuleringar – de som till slut måste hantera det är näringslivet och i det här fallet företagen och de sociala plattformarna.
Han ser "community notes" som ett gångbart alternativ till faktagranskare:
– Vad gäller desinformation är frågan vem som ska avgöra vad som är sant och falskt. Att lägga den makten i händerna på enskilda faktagranskare eller EU-tjänstemän kan bli fel. Det bästa alternativet är "community notes" där användarna kan tillföra information ifall något är fel eller om något undanhålls i en postning. Detta sker redan på X och sägs även vara på gång på Facebook.
Lagstiftningen kan, enligt HAX, leda till en kraftigt ökad byråkratisk och administrativ börda för företag inom berörda branscher.
– Vill man förbjuda något så måste man berätta vad det är man vill förbjuda och inte säga. Men om EU-kommissionen själv inte ens lyckas formulera detta på ett tydligt sätt så skapar man en gigantisk osäkerhet hos företagen. Vilket innebär att antingen så måste företagen överreglera för säkerhets skull – alltså censurera mer än nödvändigt därför att man är osäker på var gränsen går. Eller så hamnar man i konflikt med EU-kommissionen och riskerar då jätteböter.
HAX pekar även på att det finns en stor risk att åsikter som borde vara tillåtna stämplas som hat. Han menar att dubbelmoral och politiska slagsidor präglar delar av EU:s faktagranskning och reglering:
– Dubbelmoralen i det här fallet – den finns inbyggd i systemet. Oftast de människor som arbetar med de här frågorna i EU-kommissionen är ju då något fientligt inställda till internet. Många av de faktagranskare som man anlitar är ofta organisationer och grupper som befinner sig på vänsterkanten.
Han tar Tyskland som exempel:
– I Tyskland har man till exempel en diskussion om man har utsett landets första Trusted Flagger – de här nya nätcensorerna. Det är ju då organisationer som har positionerat sig genom att befinna sig på den vänstra planhalvan och som dessutom är startad och finansierad av en tysk delstat.
De administrativa krav som följer av EU:s digitala lagar slår enligt Andersson hårt mot mindre företag.
– Genom de massiva byråkratiska krav som EU ställer upp i sin Digital Services Act och Digital Markets Act hindrar man även nya aktörer inom sociala media att etablera sig. X, Meta, Google och TikTok är stora rika företag som har råd med en massa jurister och compliance officers. Nya aktörer saknar som regel resurser för detta. På så sätt begränsar EU konkurrensen vad gäller sociala media, vilket i sig är dåligt om man ser till yttrandefriheten.
Han menar att kommissionen i sin iver att bekämpa skadligt innehåll glömmer bort vad som står inskrivet i Europakonventionen:
– I debatten gäller det att stå upp för vad Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har att säga om yttrandefriheten. "Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser." Nyckelfrasen är "utan offentlig myndighets inblandning"
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
