Experten: Därför får Lindberg tåla Jomshofs ord

"Hela syftet med yttrandefriheten är att de med udda, avvikande eller heltossiga uppfattningar ska få säga vad de tycker och anser om världen. Även när det uppfattas som stötande för grupper eller stater."

Det skriver yttrandefrihetsexperten Nils Funcke till Riks efter att Magdalena Andersson (S) och Anders Lindberg beskrivit Jomshofs uttalanden som hotfulla.

Det som började med att Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg under valrörelserna 2018 och 2022 jämförde Ulf Kristersson med nazikollaboratören Franz von Papen har nu lett till att Jomshof kallat Lindberg för en quisling i ett inlägg på X.

När Magdalena Andersson senare kallade inlägget "mycket hotfullt" svarade Jomshof att även hon är en quisling.

Jomshof har förklarat att inläggen syftar på vad han ser som Socialdemokraternas samarbete med islamister.

Sverigedemokraterna har backat upp Jomshof med motiveringen att han "ger tillbaka med samma mynt", med hänvisning till Lindberg och flera andra debattörers nedsättande beskrivningar av SD.

Ett exempel är den tidigare V-ledaren Lars Ohlys benämning av SD-ledaren Jimmie Åkesson som en quisling.

Richard Jomshof har delat en film som visar Ohly kalla Åkesson för "en quisling", "en medlöpare" och "en förrädare".

Nils Funcke skriver i en kulturartikel på Expressen att Lindberg, mot bakgrund av sin egen retorik, får tåla att mötas av hårda ord.

"Som man bäddar får man ligga. Tar man till historiska paralleller, hur haltande de än är, får man finna sig i att den som angrips svarar med samma mynt. Det får Lindberg tåla."

Däremot skriver han att "man inte måste sänka sig till motståndarens argumentationsnivå" och att Jomshofs uttalanden om Andersson landar i "gråzonen mellan det oförskämda och det straffbara". Han varnar även för ett sluttande retoriskt plan som riskerar att bli ett stup.

"Yttrandefriheten är till för de som simmar mot strömmen"

I en kommentar till Riks skriver han att yttrandefriheten ska vara tillgänglig för alla, inte bara de som uttrycker sig inom ramarna för det som är socialt accepterat.

"Yttrandefriheten är i första hand till för de som simmar mot strömmen, de väletablerade som välformulerat uttrycker väl etablerade uppfattningar får som regel alltid komma till tals. Det är också de som har ett stort ansvar för att uttrycka sig så att de som sjunger efter egen näbb inte av rädsla för fördömanden låter bli att utnyttja sin yttrandefrihet."

Han skriver även att Lindberg bär ansvaret för det sluttande planet, men nämner även minister Carl-Oskar Bohlin som ett exempel i andra sammanhang:

"I det här konkreta fallet Anders Lindberg men generellt sett får flera politiker och även ministrar som Bohlin anses ha förråat debattklimatet."

På frågan om juridiken väger in Lindberg och Anderssons inflytande svarar han:

"De får anses tåla påtagligt mer än en person som inte är offentlig. Och en minister i regeringen får tåla mer än en riksdagsledamot. Lindberg och andra opinionsbildare får sägas tydligt tillhöra den kategori som får tåla mer även om det finns gränser även här till exempel privata angelägenheter som inte påverkar deras roll eller förtroende som opinionsbildare, minister, politiker."