Prenumerera
22-åriga Nagham Khawwas har chockats över att Securitas inte accepterar hijab som en del av uniformen.
I en intervju med P3 Nyheter säger kvinnan att hon är "jättechockad och jättekänslosam" över företagets uniformsregler.
- Hijaben är hela min identitet, säger hon.
Under en anställningsintervju hos Securitas fick Nagham Khawwas beskedet att hon inte skulle få bära hijab i rollen som väktare. Det har gjort henne mycket upprörd.
– Jag blev helt paff, jättechockad och jättekänslosam. Hijaben är inte bara ett klädesplagg för mig, den är hela min identitet, min tro – det är så jag presenterar mig själv, säger hon till P3 Nyheter.
Securitas tillämpar en neutralitetspolicy och ska vara en neutral part gentemot allmänheten. Den innebär att synliga religiösa, politiska eller filosofiska symboler inte är tillåtna tillsammans med uniformen.
Religiösa huvudbonader som hijab, turban och kippa, liksom korssmycken och politiska märken, omfattas av neutralitetskravet.
Khawwas säger att hon tycker att de enhetliga uniformsreglerna är "dumma":
- Man ska kunna gå fram till en väktare och känna sig säker och jag tror att om en väktare hade burit någon religiös symbol så hade man känt sig mer inkluderad.
Utöver neutralitet motiveras Securitas uniformsregler också av säkerhet och identifiering. Klädesplagg får inte dölja ansiktet eller utgöra en risk vid fysiska ingripanden.
En arbetsmiljöingenjör som Riks har talat med bekräftar att säkerheten är en viktig anledning till ett företags klädpolicy:
- Alla arbetsgivare i Sverige är enligt lag skyldiga att vidta alla åtgärder som är möjliga för att skydda de anställda från olyckor och ohälsa.
- Det inkluderar självklart den klädsel och uniform den anställde bär. Det är därför exempelvis slipsen sitter fast med kardborre i nacken, så att den som bär den inte riskerar att strypas om någon skulle attackera. Och det gäller naturligtvis även en hijab, som kan ryckas loss och användas emot den anställde.
Svenska arbetsgivare, både privata och i viss mån offentliga, har rätt att förbjuda slöjor och andra religiösa symboler på arbetsplatsen.
Enligt rättspraxis från Arbetsdomstolen och EU-domstolen är det tillåtet om det grundas på en konsekvent policy om religiös neutralitet som gäller alla anställda och har ett legitimt syfte.
2017 granskade EU-domstolen flera fall med kvinnor i Belgien och Frankrike som blivit av med sina arbeten för att de vägrade ta av sig hijaben. Domstolen kom fram till att företagsregler som bland annat förbjuder hijab inte innebär diskriminering.
2018 anmälde en kvinna SAS efter att hon sökt jobb i incheckningen och fick beskedet att anställningen krävde att hon tog av sig slöjan.
Efter massmedial uppmärksamhet granskade DO ärendet. Myndigheten bedömde då att SAS inte brutit mot lagen.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
