Farthindren förstör bussarna – kommunen skyller på bussförarna

I augusti uppmärksammade Riks i ett TV-inslag de många och för bilar och bussar besvärliga farthindren i Uppsala som orsakar stor irritation bland bussförare och mycket skador på bussarna. Nu svarar Uppsala kommun på kritiken – bland annat genom att delvis skylla bussarnas skador på hur bussförarna kör.

Detta trots att ett automatiskt system i operatören Gamla Uppsala Buss bussar som registrerar förarens körstil och belönar dem som kör skonsamt i lönekuvertet har lett till att över 90 procent av bolagets förare kör skonsamt.

Uppsala kommun har fått backa och bygga om vissa farthinder till mångmiljonbelopp efter kritik från bland annat blåljusverksamheterna. Hur många sådana ombyggnationer har gjorts och vad har de hittills kostat skattebetalarna?

– Kommunen har inte byggt om eller tagit bort några farthinder till följd av synpunkter från blåljusverksamheterna. Däremot har kommunen tagit bort respektive byggt om cirka 15 farthinder under de senaste åren till följd av diskussioner med Region Uppsala.

Redaktionens anmärkning: I år har respektive ska ett tiotal farthinder tas bort efter önskemål från bussförarna i stadsbusstrafiken i Uppsala. Men även för cirka tio år sedan byggde kommunen om bland annat ett antal gatstensbelagda farthinder i Uppsala på grund av att dessa farthinder bröts sönder och förstördes av sättningar i marken.

Vem bär ansvaret för att bussar och bussförare drabbas av skador på grund av farthindren i Uppsala?

– Ansvaret ligger hos flera parter, väghållare, beställare av trafik och bussentreprenörer. Utöver det har även bussförarna ett ansvar att anpassa hastigheten utifrån förhållandena.

Är det rimligt att ökade kostnader för bussreparationer till följd av farthindrens utformning vältras över på skattebetalare och resenärer?

– Trafiksäkerhetsarbetet är prioriterat utifrån nollvisionens mål att minska antalet döda och svårt skadade i trafiken. Det är samtidigt också viktigt att ha i övervägande andra kostnadsaspekter för skattebetalarna. Därför arbetar kommunen i nära dialog med Region Uppsala för att bygga bättre anpassade farthinder och framåt även ta med hur tätt farthindren finns på en given linjesträckning. 

Hur ser kommunen på rapporterna om 50 procents ökning av sjukskrivningar till följd av nack- och ryggproblem?

– Denna information är ny för vår del. Självklart är arbetsmiljön för bussförare viktigt och något som vi arbetar med tillsammans med region Uppsala och bussentreprenörerna.

Hur rimmar ökade utsläpp från upprepade inbromsningar och accelerationer med kommunens klimatmål?

– Utsläppen kan variera utifrån körsättet hos den enskilde föraren. En mjukare jämn körning minskar utsläppen liksom lite lägre hastigheter. Det finns olika utformning av farthinder som kan ge olika effekter på körningen. Exempelvis farthindrets placering i förhållande till en busshållplats eller en korsning. Det är svårt att ge ett generellt svar för när utsläppen ökar eller minskar.

Har kommunen övervägt andra trafiksäkerhetsåtgärder som inte sliter lika mycket på tung trafik, exempelvis hastighetskameror eller ombyggda korsningar?

– Hastighetskameror används endast på statliga vägarna.

Finns det en plan för att minska antalet farthinder framöver eller är ambitionen att bygga ännu fler?

– Antalet farthinder planeras att byggas ut först och främst på gator där det inte kör buss. På bussgatorna är riktlinjerna mer restriktiva men det är troligt att farthinder kommer att byggas även på dessa gator efter samråd med Region Uppsala.