Forskare: Högstadieelever håller sig till sina egna etniska grupper

En ny avhandling visar hur elever med svensk och utländsk bakgrund håller sig till sina egna grupper trots att de går i samma högstadieskola.

Bland flickorna ser forskaren ingen fördjupad integration alls över de etniska gränserna.

– Jag hade trott att den här blandningen skulle borga för att elever med olika bakgrund började hänga med varandra. Men tyvärr upptäckte jag väldigt tydliga gruppindelningar, säger forskaren Anneli Marceteau vid Linnéuniversitetet till Vi Lärare.

Under ett läsår följde hon 27 elever i en niondeklass på en högstadieskola i en glesbygdskommun.

Omkring 40 procent hade utländsk bakgrund.

Trots att eleverna gått i samma skola sedan sjuan finns tydliga etniska grupperingar kvar.

Tydligast är uppdelningen mellan pojkar och flickor. Därefter kommer etnisk bakgrund.

– Det handlade i första hand om flickorna, de med svensk bakgrund höll sig helt för sig själva. Jag såg ingen fördjupad social integration alls med tjejerna som hade utländsk bakgrund.

Bland pojkarna finns däremot några med utländsk bakgrund som umgås med pojkar med svensk bakgrund. Enligt forskaren spelar deras goda skolresultat och sociala förmåga en roll.

Skolkamrater med bristande språkkunskaper

Avhandlingen visar också att eleverna har mycket olika skolbakgrund.

Innan de började högstadiet gick de i olika skolor. På en av dem fanns nästan inga elever med svensk bakgrund.

En flicka med utländsk bakgrund beskriver sin gamla skola som "jättedåligt med bara invandrare".

– Man får aldrig chans att lära sig svenska eller umgås med andra om man alltid omges av samma.

Hon ville byta skola men berättar att det inte fanns någon plats på den andra skolan.

Samtidigt berättar flera elever med svensk bakgrund att de blev chockade när de började högstadiet och mötte så många klasskamrater som knappt kunde svenska.

Resultatet av studien visar att en blandad elevsammansättning inte automatiskt leder till "social eller pedagogisk integration".