Den som handlar på nätet och väljer att betala senare kan framöver mötas av betydligt mer omfattande kreditkontroller.

Finansinspektionen (FI) skärper nu sina allmänna råd för hur företag ska bedöma kunders betalningsförmåga innan kredit beviljas.

Syftet är att minska risken för överskuldsättning och säkerställa att konsumenter inte beviljas krediter som de inte har ekonomisk möjlighet att betala tillbaka.

Enligt FI kommer förändringarna att påverka i stort sett alla som ansöker om kredit hos aktörer med tillstånd att erbjuda kreditköp. Företagen ska samla in mer detaljerade uppgifter om kundernas ekonomi , bland annat ska inkomster, utgifter och befintliga skulder, inklusive månadskostnader för andra lån och krediter räknas med.

De skärpta kraven kan samtidigt innebära att färre krediter beviljas, särskilt i fall där återbetalningsförmågan bedöms som osäker eller där kreditens kostnad inte står i proportion till låntagarens ekonomi. FI bedömer att personer med små marginaler kan påverkas mest.

Kritik: svårt utan nationellt skuldregister

Branschorganisationen Swefintech, som företräder fintechbolag, är kritisk till att de nya kraven i praktiken förutsätter mer information än vad som är lätt tillgängligt i dag.

De menar att även små, räntefria fakturaköp ska omfattas av samma kreditprövning som större lån.

– Alla typer av digitala kreditköp, oavsett belopp och även om de är räntefria, ska kreditprövas varje gång. Samtidigt förväntas företagen ta fram uppgifter som är svåra att få tag på eftersom Sverige saknar ett nationellt skuldregister, säger generalsekreteraren Roslana Cederhage i ett pressmeddelande.

Hon varnar för att även mindre köp på några hundralappar kan omfattas av samma process som konsumtionslån.

– Det innebär att företagen behöver samla in mer information och ställa fler frågor till konsumenterna. I praktiken förväntas de agera som om de hade tillgång till ett nationellt skuld- och kreditregister.

FI: ska skydda mot skuldfällor

FI framhåller däremot att syftet inte är att begränsa konsumtion i sig, utan att stärka konsumentskyddet.

– Syftet är att minska risken för att människor tar krediter som de inte klarar av att betala tillbaka. Reglerna ska motverka överskuldsättning och stärka konsumentskyddet, skriver myndigheten i ett svar till Riks.

Myndigheten betonar att kreditprövning innebär att vissa konsumenter kan nekas kredit,  just för att undvika framtida betalningsproblem.

Kronofogden: krediter en växande skuldrisk

Kronofogden välkomnar de skärpta reglerna och ser dem som ett sätt att förbättra kreditprövningar och därmed minska överskuldsättning.

Myndigheten pekar på att krediter och konsumtionslån, inklusive fakturaköp och ”köp nu, betala senare”-tjänster, blivit en allt vanligare skuldtyp bland personer som hamnar i deras register.

Samtidigt understryker Kronofogden att majoriteten av de skuldsatta har små ekonomiska marginaler.

Den största gruppen är män, som utgör cirka två av tre skuldsatta. Vanligaste åldersspannet är 35–44 år, och det är vanligast att skuldsatta bor i storstäder.

De nya allmänna råden är en del av EU:s konsumentkreditdirektiv och föreslås träda i kraft den 20 november 2026.