
Henrik Landerholm, tidigare nationell säkerhetsrådgivare och ambassadör, har åtalats vid Attunda tingsrätt för vårdslöshet med hemlig uppgift. Två åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål står bakom åtalet, som rör hemligstämplade handlingar som Landerholm enligt åtalet ska ha lämnat kvar vid Gällöfsta Konferens i mars 2023.
Mellan den 13 och 16 mars 2023 deltog Landerholm i en konferens vid Gällöfsta i Upplands-Bro kommun. Efter konferensen lämnade han säkerhetsklassade dokument i ett olåst förvaringsskåp. Dessa handlingar bedömdes vara av hemlig natur och kan, enligt åtalet, ha haft potentiell påverkan på Sveriges säkerhet.
Dokumenten upptäcktes av en lokalvårdare från Georgien, anställd av ett inhyrt städbolag. Enligt förundersökningen saknade personen behörighet att hantera sådana dokument. Vid en efterföljande granskning av lokalvårdarens uppehålls- och arbetstillstånd noterade Säkerhetspolisen transaktioner där 15 000 kronor ska ha överförts till en person i ledarskiktet för en våldsbejakande islamistisk miljö.
Personen har länge varit föremål för Säkerhetspolisens uppmärksamhet. Han är medborgare i Ryssland.
Det är dock oklart om denna transaktion har någon direkt koppling till de hemliga handlingarna.
Detta framgår i stämningsansökan:
”Bevisningen åberopas för att styrka att den person som anträffade handlingarna i Landerholms förvaringsskåp – handlingar som innehöll uppgifter av hemlig natur – var obehörig att befatta sig med dem samt att personen som anträffade handlingarna kan knytas till en våldsbejakande extremistisk miljö."
Åklagaren Mats Ljungqvist har presenterat flera bevis i målet, inklusive vittnesmål från personal vid Gällöfsta Konferens och Regeringskansliet. Mejlkonversationer visar att Landerholm inte upptäckte att han hade lämnat kvar dokumenten. Dessutom har PM och kvitton dokumenterat hur handlingarna hanterades efter upptäckten, och Säkerhetspolisen har lämnat ett yttrande om lokalvårdaren.
Henrik Landerholm åtalas enligt 19 kap. 9 § brottsbalken, en bestämmelse som kan leda till fängelsestraff vid fällande dom. Rättegången väntas ge svar på flera frågor, bland annat hur en person utan säkerhetsprövning kunde få tillträde till anläggningen, om det fanns brister i säkerhetsrutinerna och hur känsliga de aktuella handlingarna var.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.