Hundratals samlades för att fira chanukka i Stockholm: "Tillsammans är vi starka"

Det dansades, sjöngs och hölls tal på den årligt återkommande ljuständningen för att fira den judiska högtiden chanukka.

Hundratals samlades på Norrmalmstorg i Stockholm – två dagar efter terrorattacken i Sydney.

– Särskilt i dag känns det extra viktigt att vara här. Och visa att vi är enade, säger Natalie till Riks.

Jovall och Natalie är några av de hundratals besökare som var på plats på Norrmalmstorg på tisdagen.

Jovall säger att det känns jättebra att vara där och lyfter gemenskapen.

På frågan varför det är viktigt att vara på plats svarar Natalie:

– Samhörighet, och särskilt idag känns det extra viktigt att vara här. Och visa att vi är enade.

Många menar ju, som de har sagt i talen här, att den judiska gemenskapen måste synas ännu mer efter det som har hänt. Håller ni med om det? 

– Ja. För att visa att vi finns, för att oavsett vad du tycker och tänker så ska det vara accepterat, säger Jovall.

– I dagens läge är vi ju i en situation där judar i Stockholm, judar runt omkring i världen, gömmer sina attiraljer, man går inte med kippa på huvudet, man visar inte sin tillhörighet. För att man är rädd för repressalier.

Han säger att tillställningar som den här stärker samhörigheten i den judiska minoriteten.

– Så jag tycker att det här borde vara oftare, säger han.

– Ja, jag håller verkligen med till hundra procent, instämmer Natalie.

Vad skulle ni säga är det första steget i att bekämpa antisemitism i Sverige, men även runt om i världen? 

– Utbildning. Det går inte på något annat sätt. Jag tror att folk är rädda för det de inte vet någonting om. Och det gör så att man skapar ett förakt. Och det är bara utbildning och sådana här tillställningar som visar allmänheten.

– Kunskap och förståelse, säger Natalie.

Vad har varit det bästa med dagens sammankomst? 

– Allt. Gemenskapen, skratten, dansen, sångerna, allt, säger Jovall.

– Glädjen, och roligt att se så mycket folk här. Och att alla dansar. Man umgås med andra, man pratar, säger Natalie.

Kan ni säga att det överträffade era förväntningar?

– Ja, definitivt, säger Natalie.

– Nej, jag har ju varit med förr. Det är likadant varje år. Nackdelen med det här är ju den tragiska händelsen i Sydney som vi hörde om, säger Jovall och fortsätter:

– Och det gör ju så att judar, Stockholms judar, är lite misstänksamma och vågar inte komma hit.

– Och jag tycker det är jättesynd. Tillsammans är vi starka. 

En annan som är på plats för att fira chanukka är Ben, som säger att han föredrar att inte uppge sitt efternamn på grund av nivån på antisemitismen i Sverige idag.

–  Jag är glad att så mycket folk kom ändå, säger han och fortsätter:

– Det brukar alltid vara mycket folk på det här firandet – en fantastisk tillställning som vi har varje år.

– Men med terrorattacken i Australien i förrgår så fanns ju den rädslan att antisemitismen och terrorn skulle ta över handen och att folk fullt förståeligt skulle vara rädda och stanna hemma.

– Så det är kul att se att så många trotsat den rädslan ändå, för det den här högtiden går ut på, det vi firar är ljusets seger över mörkret. 

– Och då är det kul att se att så många vågar ta sig ut och stå upp stolt för sin judiska identitet eller i solidaritet med sina judiska vänner.

Han säger att i dag har tyvärr antisionism blivit den politiskt korrekta manteln för antisemitism.

– Och många döljer sin antisemitism i antisionism. För det är fullt accepterat i dag att ropa "from the river to the sea" utan att veta att den slogan går ut på etnisk rensning av staten Israel eller Palestina eller vad man väl vill kalla det. 

Han vill se fler politiker på plats och hade också velat se statsministern, som han säger brukar vara där.

Han tar upp talet från Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, som han säger var jättebra och berättar att han tackade honom bakom scenen efter det.

– Jag hade önskat att fler vågar göra samma sak som honom.

Carl-Oskar Bohlin (M) höll ett tal inför att ljusen skulle tändas.

– Alla som har skanderat efter en ny intifada på gator och torg runt om i västvärlden fick i söndags se sina slagord materialiseras i handling, säger han under talet.

– Attacker mot judar enbart därför att de är judar är intifadans hårda kärna. Det är en hård kärna som materialiseras i handling av otaliga islamistiska terrorgrupper, men den hårda kärnan bärs också av dess nyttiga idioter.

– Antisionism har blivit en politiskt korrekt täckmantel för antisemitism, säger han, vilket möts av applåder.

– Den som ännu inte har förstått det lurar möjligen sig själv, men inte den judiska minoriteten som tvingas leva under den nya tidens slagord.

Han säger att politiker i många år har gjort sitt yttersta för att inte prata om "vi och dem". 

– Men det finns faktiskt ett dem här. De som älskar döden mer än livet och vi, vi andra som älskar livet mer än döden och vägrar låta våra samhällen bli skådeplats för islamistiska dödskulter som vill utnyttja våra sårbarheter, säger han och fortsätter:

– Det är min övertygelse att västvärlden måste hårdna mot mörkret, mot dem som vill släcka ljuset.

Rabbin Chaim Greisman höll också tal och tände därefter ljusen.

– Det är viktigt att visa att vi finns, att judar har rätt och alla har rätt att fira sina traditioner, stolta och glada. Vi markerar att ljuset kommer vinna över mörkret, det är det som är budskapet den här högtiden, säger han till Riks.

Vad skulle du säga är statens och regeringens ansvar i att bekämpa antisemitism i Sverige idag? 

– Alltså statens, som jag ser det, ansvar är att antisemitismen och de som hotar ska inte kunna göra det. Att inte kunna gå fritt på gator och hota och kalla för en global intifada som betyder, tyvärr, vad vi har sett i söndags, att judar mördas bara för att de är judar.

– Det här måste stoppas. Det ska vara helt olagligt att gå runt på gator och skrika att man vill döda andra. Det är helt obegripligt att det tillåts.

Även riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) var på plats.

– Det känns jätteviktigt att som ledamot i riksdagen är här och firar högtiden, säger han till Riks.

Vad skulle du säga är det första steget i att bekämpa antisemitism i Sverige idag? 

– Det är ju framför allt att berätta om vad Israel står för. 

– Det är den enda demokratin i Mellanöstern och det är väldigt viktigt att lyfta upp det.

Han säger att de nu i år har firat 250 år med judiskt liv i Sverige.

– Vi ska inte låta den här förfärliga antisemitismen ta över. Tvärtom. Vi ska bekämpa den med alla medel.

– Det här hatet som finns mot judar. Det är förfärligt. 

En polis, som vill vara anonym, berättar att de finns på platsen för ljuständningen.

– Det har varit fler besökare här än det brukar vara just den här dagen. Det här är ju återkommande varje år.

Han tror att det kan vara på grund av terrorattacken i Sydney och att det nu hunnit gå några dagar så att man nu känner gemenskap och har kraft till att komma dit.

Det förekommer inga Palestinademonstrationer under ljusceremonin.

– Vi har aldrig sett den propalestinska miljön demonstrera mot judiska evenemang. Det var ett tillfälle direkt efter 7 oktober där det var ett enstaka individer, men därefter har vi inte sett det överhuvudtaget, säger han.

– I Stockholm skiljer man på det som händer med Israel och judiska evenemang. Än så länge. Vi ser inte riktigt det hända, säger han.

Hur ser säkerheten ut framöver?

– Det finns en resurs, vi har alltid en tillräcklig resurs att hantera det som eventuellt händer.