

En indisk högtid och ett kurdiskt nyår tar plats på en officiell lista över levande svenska kulturarv.
Ett kulturellt institut har bedömt att tio nya fenomen ska skrivas in på listan – däribland hinduhögtiden Diwali och det kurdiska nyåret Newroz.
– De behöver inte ha ett svenskt ursprung, säger Maria Nyström, senior rådgivare på Institutet för språk och folkminnen.
Antalet fenomen i den nationella förteckningen över levande kulturarv uppgår nu till 100.
Institutet för språk och folkminnen (Isof) tar fram listan inom ramen för Unescos konvention om immateriella kulturarv.
För att ett kulturarv ska räknas med på listan ställs krav på mångfald, att "undvika stereotypisering och cementering av föreställningar" och att "uppmärksamma tidigare underrepresenterade gruppers kulturarv".
Sedan tidigare innehåller listan bland annat den romska högtiden vasilica men även traditionella svenska fenomen som Luciatåg och fika.
I en kommentar till SVT säger talespersonen Maria Nyström att tillfogandet av de utländska högtiderna motiveras av att man vill lyfta fram kulturarv som utövas i Sverige, men som inte har svenskt ursprung.
På institutets webbsida beskrivs det kurdiska nyåret Newroz som en "folkfest" som "vuxit för varje år" i städer som Stockholm, Göteborg och Malmö.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.