Ingen granskning av moskéer – trots kontroversiella uttryck

Regeringens nya demokrativillkor, som införts för att säkerställa att statsbidrag inte går till organisationer som strider mot demokratiska värderingar, har mött kritik från Samnytt.

I en granskning riktar Samnytt fokus mot Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Enligt myndigheten själva ska de tillämpa villkoren lika oavsett religiös eller ideologisk tillhörighet.

Men i praktiken ser det annorlunda ut, menar Samnytt.

"Moskéer - inte granskade"

MUCF bekräftar att inga muslimska samfund ännu har granskats enligt det nya regelverket som trädde i kraft 1 januari 2025.

Under våren har bara projektbidrag hanterats, och inga muslimska organisationer har varit aktuella för stöd i dessa fall. 

Detta väcker frågor, när det finns dokumenterade exempel på könsuppdelning, konservativa könsroller och homofientliga predikningar i muslimska församlingar, utan att det resulterat i avslag eller granskning, menar Samnytt.

Undvikande svar från MUCF 

Samnytt frågar MUCF hur religiösa uttryck – som könsuppdelade bönesamlingar, traditionella äktenskapsdefinitioner eller fördömande av homosexualitet– förhåller sig till demokrativillkoren.

Myndigheten svarar att “en rättssäker och likvärdig tillämpning av regelverket är grundläggande för MUCF:s hantering av statsbidrag.” 

Myndigheten hänvisar också till gällande lagstiftning, som äktenskapsbalken.

Kent Ekeroth, grundare av Samnytt, uppger att demokratikriteriet används politiskt för att neka stöd till medier och grupper som makten ogillar.

Han hänvisar till ett tidigare fall där mediestödsnämnden ska ha ändrat regler mitt under ett möte, just för att kunna avslå Samnytts ansökan. 

Rädda att kallas islamofobiska  

Jonas Andersson skriver i artikeln att myndigheten är benägen att granska muslimska organisationer mer, men hindras av rädslan att deras kritik kan uppfattas som islamofobisk. 

MUCF hävdar att varje ansökan bedöms individuellt, och att det finns utrymme för undantag om organisationen t.ex. tar avstånd från tidigare agerande eller visar att det rör sig om en enstaka händelse.

Något som Samnytt menar öppnar för godtycke, bristande transparens och politisk påverkan, särskilt om vissa grupper slipper granskning medan andra hårdgranskas.