Ingen politiker ville debattera kritiserade förslaget mot yttrandefriheten

Lagen om hets mot folkgrupp ska kompletteras med ett uttryckt förbud mot att förneka folkmord, som nu skrivs in i den svenska grundlagen. Förslaget har kritiserats av bland annat yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

En enig riksdag röstade idag igenom grundlagsändringen – utan att en enda ledamot gick upp i talarstolen.

Att förneka internationellt erkända folkmord, som Förintelsen, kommer bli ett tryck- och yttrandefrihetsbrott med start vid årsskiftet.

Konkret innebär förändringen att bestämmelsen om hets mot folkgrupp som finns inskriven i tryckfrihetsförordningen får några rader om att det är olagligt att “förneka, ursäkta eller uppenbart förringa ett brott som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott”, ifall brottet erkänns av en svensk eller internationell domstol.

För att det ska vara brottsligt måste förnekandet eller förringandet vara “ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning”.

Förslaget var en del av den stora grundlagsutredningen som riksdagen tagit fram under flera års tid, och bygger bland annat på krav från EU att Sverige måste leva upp till EU:s så kallade ramverk mot rasism och främlingsfientlighet.

SD enda skeptiska partiet

Alla grundlagsändringar kräver två omröstningar i riksdagen med ett ordinarie riksdagsval emellan. Kriminaliseringen av folkmord röstades igenom första gången i maj 2024. Den gången var Sverigedemokraterna kritiska mot att förslaget var långtgående och krävde en utvärdering om lagändringens effekter efter fem år.

Kritiken liknade den som bland annat Journalistförbundet tidigare framfört, att kriminaliseringen av folkmordsförnekelse inskränker yttrandefriheten.

Vid den avgörande omröstningen i november 2026 ansågs dock debatten överflödig, konstaterade talmannen eftersom ingen politiker hade anmält sig.

Kritiken: “hämmar nödvändiga diskussioner”

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är en röst som är kritisk mot förslaget.

“Kort sagt, det finns inga rätt i den förnekelsebestämmelse som riksdagen den 4 november ska ta ställning till”, skriver han i en debattartikel i Svenska dagbladet, där han kritiserar politikernas motiv för att vara “slentrianmässigt” och för att skrivelsen inte är värdig grundlagen.

Enligt Funcke tillför grundlagsändringen inget nytt, utan det har sedan tidigare varit olagligt att förneka folkmord. Istället handlar det om att symboliskt kunna peka på grundlagen som ett “pedagogiskt verktyg” när exempelvis en skolelev raljerar om Förintelsen.

“Lärare ska kunna hänvisa till att staten har infört en bestämmelse som skyddar förintelsens minne och ”att det på så vis inte går att ifrågasätta att den har ägt rum”. Den logiska fortsättningen är att av pedagogiska skäl polisanmäla elever”, skriver Funcke.

Han är skeptisk mot att en grundlagsskrivelse på riktigt övertygar tvivlare, utan tystar nödvändig debatt.

“Enligt regeringen är inte syftet att hindra en saklig debatt om folkmord. Men det vaga rekvisitet, ”uppenbart förringar”, skapar en osäkerhet. Risken är att en legitim diskussion om omfattningen, orsakerna, jämförelser mellan folkmord och vad som anses utgöra ett folkmord uteblir”, varnar Funcke.