”Dags att tänka om” – Jan Ericson (M) vill skrota Klimatpolitiska rådet

Klimatpolitiska rådet är en myndighet som ska utvärdera om regeringens politik är förenlig med klimatmålen Sveriges politiker har beslutat om – inte minst målet att nå nettonollutsläpp till 2045. Myndigheten bildades av den tidigare rödgröna regeringen 2018 och har i flera årsrapporter riktat skarp kritik mot regeringens klimatpolitik. Nu vill riksdagsledamoten Jan Ericson (M) lägga ner rådet – något han menar vore ett sätt att spara pengar och samtidigt värna tillväxt och hushållens ekonomi.

– I dessa tider när vi behöver frigöra stora summor för förstärkning av vårt militära och civila försvar måste vi prioritera hur vi använder statens pengar, säger han.

Enligt Ericson har Klimatpolitiska rådet spelat ut sin roll. Det de lyfter fram i sina rapporter är enligt honom redan väl känt hos beslutsfattare och allmänhet.

– Klimatpolitiska Rådet är enligt min åsikt en onödig myndighet, det de framför i sina rapporter finns redan offentliggjort på annat sätt från både forskare och debattörer och är rimligen redan väl känt hos såväl ansvarigt departement som hos riksdagen och media.

För den som hoppas på att det klimatpolitiska rådet ska avvecklas så är det i dagsläget bara ett förslag från Jan Ericson och inget Tidöpartierna driver.

– Absolut, jag är alltid tydlig med mina åsikter. Att avveckla Klimatpolitiska Rådet är dock mitt eget förslag, och inte ett förslag från vare sig regeringen eller regeringsunderlaget. Detta är helt enkelt ett besparingsförslag bland många från mig. Vissa får man framgång med, andra inte, det fungerar så i politiken.

Kritik från rådet

I sin senaste rapport riktar Klimatpolitiska rådet hård kritik mot regeringen, bland annat för att sakna en tydlig plan för att nå klimatmålen. Regeringens beslut att sänka reduktionsplikten – alltså hur mycket biodrivmedel som ska blandas i bensin och diesel – pekas ut som ett av de största avstegen från tidigare politik. Enligt rådet innebär sänkningen ”betydande utsläppsökningar” och gör det mycket svårt att nå målet om 70 procents minskning av utsläppen från transportsektorn till 2030.

Men Jan Ericson slår ifrån sig kritiken.

– Jag tycker det är helt rätt beslut och har varit en av dem som med all kraft har drivit på för att vi ska föra just den politiken, säger han och lyfter fram att han var med och grundade Riksdagens bilnätverk 2019, där fokus legat just på dessa frågor.

Ericson menar att det finns ett brett stöd bland de svenska väljarna för den väg Tidöpartierna valt i klimatpolitiken.

– Jag upplever tvärtom att vi i denna fråga har mycket starkt stöd från väljarna, även från många väljare från oppositionspartierna. Ett av Tidöpartiernas starkare kort i den politiska debatten.

Om regeringen i stället hade följt Klimatpolitiska rådets rekommendationer hade konsekvenserna, enligt honom, blivit allvarliga.

– Politiken hade slagit extremt hårt mot landsbygd och glesbygd, och hushållen hade fått kraftigt höjda kostnader. Pendling till arbetet hade fördyrats och glesbygden avfolkats ytterligare. Varutransporter hade blivit dyrare och det hade drivit upp inflation och räntor, och Sverige hade dessutom tappat konkurrenskraft.

Klimatmål eller tillväxt?

Den långsiktiga frågan om Sveriges klimatmål är något som enligt Ericson måste balanseras mot andra politiska mål.

Länge har klimatmålen för 2030 och 2045 varit väldigt viktiga för politiker i Sverige – är det dags att tänka om och främja tillväxt istället för fortsatt klimatomställning? 

– Agenda 2030 är antagen av riksdagen. I den är alla mål likvärdiga och odelbara som det står uttryckligen i Agendan. Det betyder att tillväxt, miljö, klimat, energiförsörjning, kampen mot fattigdom och alla andra intressen är lika viktiga och att politiken måste välja en politik som balanserar målen.

– Jag tycker vi gör det bättre idag än tidigare. Sverige har för övrigt de lägsta utsläppen i hela EU så vi har ju verkligen inget att skämmas för i den delen.