En djupdykning i polisens utmaningar: Peter Springare om krisen inom svensk polis

Sprängningar och skjutningar har blivit en del av vardagen i Sverige, samtidigt som den svenska polisen brottas med interna utmaningar. Ett nyligen fattat beslut att flytta utredare till yttre tjänst har mött stark kritik internt. För att få perspektiv på situationen har vi talat med Peter Springare, tidigare polis och numera kommunpolitiker i Örebro kommun. Här är hans syn på vad som händer inom den svenska polisen just nu.

Poliskrisen 2025: En balansgång mellan trygghet och effektivitet

– Vi måste kunna utreda brotten, jaga upp de kriminella och få dem lagförda, säger Peter Springare. Men svensk polis har varit inne i en slags kris sedan omorganisationen 2015. Man försöker hela tiden kompensera för tidigare brister genom att vidta åtgärder som ofta inte löser de grundläggande problemen.

Springare kritiserar beslutet att flytta utredare till yttre tjänst som ett sätt att visa allmänheten att polisen har resurser på gatorna. – Det är ett slags desperation. I stället för att fokusera på att utreda och jaga brottslingar prioriterar man trygghetsskapande insatser som inte är långsiktigt effektiva, menar han.

Ett felprioriterat arbetssätt inom svensk polis

Enligt Springare är det ett vanligt fenomen att man ser ett stort antal målade polisbilar på brottsplatser efter sprängningar och skjutningar, vilket han beskriver som kontraproduktivt. – Tidigare räckte det med två uniformerade poliser och en handfull kriminalpoliser på plats. Idag ser vi tio eller fler bilar parkerade utan att det leder till snabbare eller bättre utredningsresultat.

Han anser att polisen lägger för mycket resurser på att skapa en illusion av effektivitet istället för att fokusera på det egentliga kärnuppdraget – att utreda och lagföra grova brott.

Vad är pinnjakten och hur påverkar den polisarbetet?

Springare pekar på en annan problematik: den så kallade ”pinnjakten”. Poliser uppmanas att samla på sig ”pinnar”, det vill säga statistik som visar att man löst brott, ofta genom små ingripanden mot missbrukare eller trafikbrott. – Det är ett sätt att visa på effektivitet, men det leder inte till verkliga resultat när det gäller att bekämpa grov brottslighet.

Bristande ledarskap och kompetens försvagar polisen

Enligt Springare har den senaste omorganisationen lett till att polisen saknar tillräcklig kompetens på många håll. – Vi har tagit bort de fasta strukturerna inom kriminalpolisen och ersatt dem med en övergripande organisation som inte prioriterar erfarenhet och specialisering.

Han riktar även kritik mot den nuvarande rikspolischefen Petra Lund. – Ingen vet egentligen vad hon har för intentioner. Hon är helt osynlig i debatten, vilket är mycket problematiskt när brottsligheten eskalerar.

Hur kan vi vända trenden inom svensk polis?

Springare betonar vikten av en radikal omorganisation och en återgång till en mer kompetensbaserad struktur. – Vi måste få tillbaka kriminalpoliser som vet hur man utreder grova brott och har rätt verktyg för att göra det. Dessutom behöver vi politiker som verkligen förstår polisens interna utmaningar och inte bara satsar på fler resurser utan en tydlig strategi.

Han ser dagens strategi som en ångestdriven verksamhet som bygger på kortsiktiga åtgärder.