Islamister sprider hädelselagar till västvärlden: "Håller inte måttet på yttrandefrihet"

Hädelselagar inom islam innebär dödsstraff i flera länder – men även i Sverige finns en växande rädsla för att kritisera religionen. Samtidigt är det fel att ändra lagar som hindrar människor att yttra sig om en tro.

Det menar Hulda Fatmi, internationell chef för organisationen Set My People Free.

– När man ändrar en lag på grund av våldsamma upplopp säger det till våldsutövarna att våldet funkar, säger hon.

Organisationen Set my people free uppmärksammar människor som förföljs, fängslas och mördas i religiösa diktaturer med sharialagar. Samtidigt arbetar organisationen för att avskaffa apostasi- och hädelselagar i flera länder.

Nu varnar organisationens chef för en växande rädsla att yttra sig om islam, även i väst.
– Det här handlar om att vi måste stå upp för yttrandefriheten. Varför är det så att man inte tolererar kritik?

– Varför är det så mycket hädelse extremism? Här i Sverige har man frihet att ifrågasätta, säger hon.

– När koranbränningar hände ifrågasatte många varför man skulle göra det, men man tänker inte på dem som flytt religiöst förtryck, där det är teokrati, säger hon.

"Måste separera religion och etnicitet"

Fatmi menar att svensk rättstillämpning riskerar att blanda ihop religion och folkgrupp, gällande lagen om hets mot folkgrupp.
– Att bränna en koran ska inte anses som hets mot folkgrupp, man måste separera religion och etnicitet, säger hon.

Samtidigt menar hon att islamistiska aktörer ofta försöker förvandla religionskritik till en fråga om rasism.
– Det är en taktik som används även i länder där man försöker kritisera islamska teokratier.

– De vill alltid säga att detta är en västerländsk grej, men det är en mänsklig rättighet, säger Fatmi.

Kritik mot Danmarks lagstiftning

För nästan två år sedan införde Danmark en lagändring som förbjuder att bränna religiösa skrifter. Lagen kom efter ett antal koranbränningar. Något som Fatmi menar hotar yttrandefriheten.

– När man ändrar en lag på grund av våldsamma upplopp, då säger det till våldsutövarna att våldet funkar, säger hon.

Justitieminister Gunnar Strömmer var då tydlig med att omröstningen i Danmark inte skulle förändra Sveriges hållning i frågan. Han uppgav att han inte ansåg det vara lämpligt och att det inte fanns något bredare stöd att gå samma väg.

Ändå menar Fatmi att det ibland i praktiken kan uppfattas som det, och varnar för att självcensur sprider sig i Sverige.

– Egentligen så har vi inte gått lika långt som Danmark.

– Men samtidigt tror jag att vi har det. Det blir det ändå, att människor självcensurerar.

Fatmi hänvisar samtidigt till den amerikanska myndigheten United States Commission on International Religious Freedom - som övervakar internationell religionsfrihet - och som kritiserat Danmarks lagstiftning.

– De har sagt att lagen i Danmark inte håller måttet på yttrandefrihet och religionsfrihet.

– För hädelselagarna är också emot religionsfrihet. Då kan man inte utveckla en religion eller ifrågasätta delar av den, säger hon.

Samtidigt menar Fatmi att västvärlden ofta är stark i frågor som rör HBTQ-rättigheter, men svagare när det gäller religionsfrihet.

– Jag tycker att Sverige och Europa har varit väldigt starka med att tala ut lagar mot samkönade äktenskap och samkönade relationer.

– När det gäller religionsfrihetsfrågan, då är det en känslig fråga.

– De pratar om hädelselagar, men när det kom till koranbränningar så stod de inte på sig på samma sätt. Det bör vara en prioritetsfråga, säger hon.

"Helt fel debatt"

– Det är fem huvudskolor, tolkningar inom islam, som säger att man ska dö om man har lämnat islam. Två säger bara för männen, men inte kvinnor. Kvinnor får livstidsfängelse, säger hon och fortsätter:
– Det är en tolkning som islamister följer och använder för att få övertag. De mer extrema får högre status och sätter press på de andra.

Fatmi berättar även om internationella konferenser där hon ser hur debatten snedvrids. Hon lyfter bland annat upp Salwan Momika.
– Det är verkligen korkat. En hel debattdag. Tre timmar att diskutera, för att en man i Sverige valde att bränna en bok han inte gillade, medan människor bränns för hädelselagar. Helt fel debatt, säger hon.

– Man pratar inte om att koranbränningarna inte har lett till hat mot muslimer. Det har lett till hat mot dem som kritiserar islam, säger hon.

"Våra samtal är minsta beståndsdel i en demokrati"

Staten måste bli bättre på att ifrågasätta islam och visa att vi i Sverige har yttrandefrihet, menar Fatmi.

– Staten känner sig rädda, men det är individer som varje dag måste leva under dessa hot. Det är dem som vi inte ser och det är för deras skull som vi måste stå upp.
– Vi kritiserar friheten för en individ att yttra sig om religion eller tro. Det är därför vi måste ha dessa diskussioner. Våra samtal är minsta beståndsdel i en demokrati, säger Fatmi.

Lyssna på Riks intervju med Hulda Fatmi: