Joakim Lamotte tar striden mot svenska staten – anmäler rättsväsendet till Europadomstolen

Nu berättar han till Riks varför han tar striden vidare.

- Jag var där i journalistiskt syfte. Men i stället för att kunna göra mitt jobb blev jag påpucklad, rånad och av med min utrustning.

Det som började som ett brutalt överfall i Göteborg har nu utvecklats till ett internationellt rättsfall. Journalisten och samhällsdebattören Joakim Lamotte har anmält svenska staten till Europadomstolen. Orsaken är, enligt honom själv, att polis, åklagare och domstolar medvetet hindrat honom från att ta del av bevismaterial han enligt lag har rätt till.

– Jag kan inte se något annat än att man bryter mot både svensk lag och svensk praxis. När ett brottsoffer inte ens får ta del av handlingar som krävs för att driva ett enskilt åtal, då är det något som är allvarligt fel, säger Lamotte.

Händelsen som ligger till grund för processen inträffade i augusti förra året. Lamotte deltog på en palestinademonstration i Göteborg för att ställa frågor till vänsterpartisten Christoffer Lundberg om hans kopplingar till terrorklassade grupper.

– Jag var där i journalistiskt syfte. Men i stället för att kunna göra mitt jobb blev jag påpucklad, rånad och av med min utrustning. Det finns filmbevis och övervakningskameror på plats, men ändå valde åklagaren att lägga ner ärendet. Jag trodde att det här självklart skulle gå till åtal, men jag hade fel, säger han.

Beslutet att lägga ner förundersökningen fick Lamotte att agera på egen hand. Han väckte ett enskilt åtal – en rättighet som svenska medborgare har. Men när han begärde ut materialet möttes han av en mur.

– Jag nekades tillgång till förundersökningen. Jag fick inte ens ut de filmer som visar överfallet. Hur ska jag kunna driva en process om jag inte får de bevis som finns? Det här är helt centralt för en rättsstat. Brottsoffer ska ha rätt att ta del av handlingar för att kunna föra sin talan, men i mitt fall har man förvägrat mig det, säger Lamotte.

Han överklagade polisens beslut till kammarrätten. Där fick han ännu en kalldusch.

– Kammarrätten bara la ner ärendet utan ordentlig motivering. Och högsta förvaltningsdomstolen vägrade ta upp det. Det här är inget annat än en skandal, säger Lamotte.

Enligt Lamotte var polisens motivering minst sagt märklig.

– De skrev att om jag får ut handlingarna riskerar de personer som rånat och misshandlat mig att utsättas för trakasserier. Jag tycker det är absurt. För det första är det ju de som trakasserat mig. Och för det andra, om jag hade velat hämnas så hade jag redan gjort det. Jag vet ju vilka de är. Det jag vill ha är bevisen, för att kunna pröva saken i domstol, säger han.

Det är inte bara polisen som får kritik. Lamotte menar att kammarrätten agerade på ren slentrian.

– Det här är något jag hört från flera jurister. Kammarrätten går slentrianmässigt på polisens linje, utan att granska ordentligt. Men enligt lag måste de motivera sina beslut. I mitt fall gjorde de inte ens det. Det är som om de inte ens brytt sig om att sätta sig in i ärendet, säger Lamotte.

Europadomstolen nästa steg

När alla svenska instanser stängt dörren återstod bara en väg – Europadomstolen i Strasbourg. Där hoppas Lamotte att ärendet ska granskas på riktigt.

– Jag har skickat in en lång skrivelse tillsammans med jurister. Vi kan inte se något annat än att Sverige har brutit mot både lag och praxis. Jag hoppas att Europadomstolen markerar och ger det svenska rättsväsendet en rejäl knäpp på näsan. Det här handlar inte bara om mig, utan om alla brottsoffer i Sverige, säger Lamotte.

Sedan han offentliggjorde sin anmälan har Lamotte fått stort stöd i sociala medier.

– Det dräller in kommentarer. Vanliga människor ser ju det här för vad det är – ett system som skyddar förövare framför brottsoffer. Folk tycker att det är synd och skam om jag inte får rätt i detta, säger han.

Från politiskt håll är det däremot knäpptyst. Varken Justitiedepartementet eller etablerade medier har tagit upp fallet.

Lamotte ser sitt fall som en symbol för ett större problem.

– Det här visar hur arrogant myndigheterna blivit. När domstolar inte ens bemödar sig med att motivera sina beslut, och när polisen hellre skyddar förövare än brottsoffer, då är vi ute på ett sluttande plan. Det här är inte en rättsstat värd namnet, säger han.

När Europadomstolen nu får ärendet på sitt bord är det inte bara gärningsmännen som står i fokus – utan hela det svenska rättssystemet.

– Jag vill bara ha en chans att föra min talan i domstol. I Sverige har jag förvägrats den rätten. Därför måste jag gå till Europa, avslutar Lamotte.

Om Strasbourg ger honom rätt återstår att se. Men en sak står redan klar: bilden av ett rättsväsende som hellre skyddar brottslingar än sina egna medborgare är ännu en gång bekräftad.