Oscar Sjöstedt (SD): Vänstersidans ekonomiska politik spretar åt alla håll

Riks intervjuade Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt med anledning av att riksdagen debatterade Tidöpartiernas förslag till vårbudget.

Hur skulle du sammanfatta ditt budskap i budgetdebatten i dag?

Budskapet är väl att vi fortsätter i tangentens riktning som vi har gått hela mandatperioden. Om vi tittar från början, när vi tog över 2022, då hade vi skyhög inflation och vi låg i EU:s botten när det kom till tillväxt. Nu har ju den situationen inverterats hundra procent.

Det vill säga vi har inflation vid eller strax under målnivån till och med. Och vi ligger i toppskiktet när det kommer till tillväxt. Under hela den här mandatperioden så har vi haft ett fokus på hushållens ekonomi.

Det är ju det som har skett. Vi har sänkt inkomstskatten, sänkt elskatten, sänkt drivmedelsskatter, sänkt matmoms och så vidare. Och vi fortsätter ju i den riktningen nu med både elstöd och ytterligare sänkta bränsleskatter.

Men det är ju sista ordinarie budgeten för budgetpropositionen för den här mandatperioden. Så det var bra tillfälle att liksom samla ihop hela mandatperioden på något sätt.

Har det blivit enklare eller svårare att få ihop de här budgetarna med Tidölaget?

Inte svårare skulle jag säga utan snarare enklare. Vi kanske litar på varandra lite mer än vad vi gjorde i andra början. Förtroendet partierna emellan har ökat.

Och vi har ju också blivit bättre på att förstå att okej, de här frågorna är viktiga för det och det partiet. Så på något sätt skulle jag nog säga att det har blivit enklare.

Och jag kan väl också avslöja att när vi satt och förhandlade vårbudgeten tror jag faktiskt att vi inte ens passerade någon slags deadline. Det har vi aldrig klarat tidigare.

Vad är Sverigedemokraternas avtryck i den här vårbudgeten?

Åtgärderna för att få ner drivmedelspriserna såklart. Och det har ju varit vår syn under hela mandatperioden.

Elstödet i vårbudgeten ska gälla retroaktivt även för januari och februari. Det var kalla och vindstilla månader. Är det vindstilla så är det dyrt att betala elräkningen.

Det har Miljöpartiet sett till. Och då såg vi till att foga in bränsleskatterna också. Så det som händer med bränsleskatterna nu är att de går ner till absoluta miniminivå.

Det blir 40 öre sänkt skatt på diesel och en krona för bensinen.

Och vi har också sett till att regeringen ansöker om ett undantag för att gå längre under miniminivåerna.

Det behöver man godkännande från EU-kommissionen för att göra. Får vi okej på det, då pratar vi tre kronor till för både bensinen och för diesel. Så det är väl det största avtrycket som vi har gjort.

Vet du någonting om hur chanserna ser ut för att Sverige får godkännande för det från EU-kommissionen?

Jag kan konstatera att när vi gjorde det här senast, då fick vi ju godkänt. Den gången var kriget i Ukraina anledningen till Sveriges ansökan. Jag kan tänka mig att chanserna till att vi får ett godkänt även den här gången är goda.

Många andra EU-länder är ju utsatta för det här på liknande sätt, så jag kan tänka mig att det är många som vill göra någonting motsvarande.

Andra EU-länder har snarare problemet att deras statsfinanser är i sämre skick än Sveriges. Om du tänker på Italien som har en energimix som är till 70 procent gas och olja, och därför är väldigt drabbade av oroligheterna kring Iran. Men de har också en så skyhög statsskuld så det spelar ingen roll om de får göra det här, de har inte råd att göra det.

Medan Sverige som har en väldigt låg statsskuld på bara en bit över 30 procent har möjligheten att göra det.

Kan Sverige få godkänt på sin ansökan hos EU-kommissionen innan valet i september?

Jag lite svårt att uttala mig om hur lång tid det här ska ta därför att EU-kommissionen ska först titta på det och göra ett utlåtande och sedan landar det på ministerrådet och sedan ska rådet fatta beslut och sedan kan vi verkställa. Det ligger liksom utanför min kontroll och utanför Sveriges kontroll utan det är på en annan nivå.

Hur svarar du på oppositionen och dess kritik om att Tidöbudgeten inte stöttar hushållen tillräckligt?

Jag skulle säga att det blev tydligt i riksdagsdebatten i dag att oppositionen gör allt den kan för svartmåla Sverige nu. Oppositionen försöker sänka förtroendet bland hushållen och verkligen försöka sprida en dystopisk bild av läget i landet.

Tidöpartierna har haft fokus på hushållen under hela mandatperioden. De senaste åren har vi sett hur människor och helt vanliga löntagare oavsett om man tjänar lite över snittet eller en bit under snittet har fått reallöneökningar. Läget när vi tog över 2022 var ju att priserna, alltså inflationen, steg mer än lönerna.

Då har man då en reallöneminskning. Köpkraften urholkas. Det har vi inte haft de senaste åren.

De senaste åren har lönerna ökat mer än priserna. Du kan köpa en allt större varukorg.

Så det är mycket som är ljust. Vi ligger i EU:s toppskikt vad gäller ekonomisk tillväxt.

Kunde du under debatten i dag skönja något slags samlat alternativ från oppositionen?

Det finns inget samlat alternativ och det kommer inte finnas heller. Det har de väl mer eller mindre sagt utåt också.

Det finns ett block i dag. Sedan finns det någonting annat som vi inte riktigt vet vad det är för någonting.

Det finns ju mätningar som man har gjort hos väljarna och en mycket förkrossande majoritet av väljarna säger att de vill veta ungefär hur man tänker regera tillsammans med andra. Så det där kan nog bli ett väldigt stort problem för oppositionen och en styrka för Tidölaget.

Att vi är så samlade och att vi är så sammansvetsade. Det här ägnade jag en liten bit av mitt anförande i debatten i dag till att prata om. Det är nog redan nu tydligt för väljarna, men det kommer bli ännu tydligare skulle jag tro.