Jimmie Åkesson i lång intervju med Riks: Total katastrof om vänstern vinner valet

Jimmie Åkesson, partiledare för SD, gästade Riks studio på torsdagen, där Richard Sörman intervjuade honom.

På frågan om vad han ser framför sig om vänstern vinner valet nästa år, svarar han:

– Totalkatastrof skulle jag säga. Det innebär i någon mening att de här fyra åren som vi har haft möjlighet att påverka blir i värsta fall helt förlorade. 

– Att man börjar riva upp migrationspolitiken, rättspolitiken, energipolitiken med kärnkraft.

Jimmie Åkesson säger vidare i intervjun att där är Magdalena Anderssons samarbetspartier väldigt tydliga. 

– De vill ha mer invandring, de vill inte ha kärnkraft. Så det kan bli riktigt illa.

Hur tolkar du hennes invit till Moderaterna? Att de skulle ha någon tioårig pakt om brottslighet? 

– Men det är ju spel och det tror jag alla fattar. Hela tiden handlar det om att spela ut Moderaterna mot oss och tvärtom. Och framstå som någon slags "mamman som ska ta hand om landet".

– Jag tycker inte det är ett dugg trovärdigt. Varför ska Moderaterna välja att samarbeta med Socialdemokraterna i frågor där vi har lyckats samarbeta i tre år väldigt framgångsrikt?

– Och vi har lyckats göra sånt som Socialdemokraterna hade åtta år på sig att göra men inte gjorde.

– Men det är ju Socialdemokraternas strategi. Det heter triangulering, att man neutraliserar alla konflikter i frågor som man inte vill prata om. Framför allt migration och kriminalpolitiken, och sen så försöker man prata om de här klassiska vänster-höger frågorna: Rika mot fattiga och högre eller lägre skatter och sådär.

– Och det är ju en risk att vi faller in i det, och det får vi inte göra utan vi måste ta kommandot och prata om de riktiga ödesfrågorna. Typ hur gör vi med alla invandringsrelaterade problem vi har. 

Ni hade ju ett möte i veckan hos Ulf Kristersson i Strängnäs. Och en av de punkter, som omnämns i det dokument som kom ut efter mötet, är tillväxt. 

Det är mycket stor vikt åt tillväxten där. Ett framgångsrikare Sverige för arbetsamma människor. Hur ser Tidöpartinas tillväxtpolitik ut framöver? 

– Det har ju flera spår. Det ena är ju energipolitiken där vi nu kommer bort ifrån det här väderberoendet som Socialdemokraterna försatte oss i. 

– Man la ner fullt fungerande kärnkraft och sen ersatte man det med vindsnurror som bara fungerar ibland. Och det säger sig självt att så kan man inte bygga tillväxt.

– Så nu byggs det ju ny kärnkraft för första gången på decennier i Sverige. Det är det ena spåret.

– Det andra spåret är ju de stora satsningar i infrastruktur som sker och som kommer att ske långsiktigt och som vi nu har lagt en plan för.

– Och sedan är det i någon grad andra saker. Att underlätta för företagande, både stora företag men kanske framförallt små och medelstora företag.

– Jag kommer precis ifrån en träff med SME-kommittén inom Svenskt Näringsliv som representerar just de små och medelstora företagen. 

– Där vi pratar om förutsättningarna för dem att lyckas nu när högkonjunkturen förmodligen kommer inom kort. Det är vad vi tror och hoppas åtminstone.

– Det handlar ju om förenklingar, att få bort byråkratiska bördan, att få bort regelbördan. Sänkta skatter, framförallt är det ju arbetsgivaravgifterna som de tycker är problem. 

– De är otroligt oroliga för Socialdemokraternas löfte nu om karensavdraget som ska bort. Det skulle innebära en kostnad uppåt 40 miljarder årligen för Sveriges arbetsgivare. Jag tror inte att det ger fler jobb. Det skapar inte tillväxt.

– Många orosmoln där, återigen, om nu Magdalena Andersson – Gud förbjude – skulle få tillbaka makten. 

Men Magdalena Andersson säger i varenda debatt att ni på högersidan har ingen politik för tillväxt. Hon verkar mer inställd på att staten ska gå in och agera offensivt.

Hon talar till och med om en statlig investeringsbank. Du är skeptisk till det, eller? 

– Vi har nog själva föreslagit statlig investeringsbank eller motsvarande vid tidigare tillfällen. Det är inte nödvändigtvis fel. Det som är fel är när staten och framförallt politiken går in och pekar ut vissa typer av näringar som viktiga. 

– Det har resulterat i Northvoltkonkursen som är ett exempel på det, där väldigt många miljarder går upp i rök.

– Vi har motsvarande nu hos Stegra. Där har det pumpats in skattepengar, EU-medel som i grunden är skattepengar, pensionspengar. Där har politiken gått in och velat agera marknad.

– Det blir sällan bra. Låt marknaden sköta det där själv i stället. 

En annan punkt från Strängnäs är "ordning på migration och integration".

Om vi tar några av de saker som ni nu får på plats under den här mandatperioden: Miniminivå på flyktingmottagandet, rejält åtstramad arbetskraftsinvandring, kvalificering till välfärden, bidragstak, återvandringsbidrag.

Fler kriminella utländska medborgare som ska utvisas, kriminaliteten som har med invandringen bekämpas, förbjuda oskuldskontroller, kusingifte. 

Hur ska vi tänka nu? Ska vi tänka att det här ska på plats och sedan får vi se vad det ger? 

Jag tror att en del av dina väljare tänker nog, vad blir nästa steg för Sverigedemokraterna när det gäller just de här invandringsrelaterade problemen som du nämnde?

– Jag tycker ändå att statsministern sa det ändå ganska bra efter Strängnäs. Nu får vi andrum, givet att nu har vi den lägsta asylrelaterade invandringen på 40 år. 

– Vi har till och med en nettoutvandring bland vissa grupper – somalier, iraker, syrier, inom vissa månader åtminstone är det så. Det ger oss andrum att också börja ta tag i de problem vi har på riktigt här.

– Det gör man ju med morot och piska, om man ska uttrycka det cyniskt. Det är klart att det ska finnas alla möjligheter i världen för den som har goda intentioner att faktiskt bli en del av vårt samhälle. Det erbjuder vi.

– Vi har utbildningssystem där man har fri utbildning upp till forskarnivå. Vi har ett välfärdssystem som omfattar alla medborgare. Vi har sociala skyddsnät som omfattar alla i Sverige.

– Det finns inga ursäkter för den som vill bli en del av det svenska samhället. Men samtidigt, precis som du påpekar, vi stramar åt bidragen. 

– Vi ställer krav på att man ska anpassa sig, man ska lära sig språket, man ska göra sig anställningsbar och det är en massa andra saker.

– De som har goda ambitioner kommer förmodligen att lyckas med det. Åtminstone på lite längre sikt. De som inte har det får antingen välja att leva i Sverige utan en massa bidrag och förmåner, eller så kan man få återvandringsbidrag och återvända till sitt hemland. 

– Det är så jag ser det. Om man nu ska kontrastera mot Socialdemokraternas blandningspolitik som går ut på att flytta segregation från segregerade områden till områden där det inte är segregerat och smeta ut problemen på hela befolkningen.

– Det är ju en politik som jag menar saknar stöd och saknar all vett och sans dessutom. 

En annan punkt är "En vård att lita på".

När man talar om vården i Sverige så talar vi ofta om vårdköerna, som är ett besvär naturligtvis. Men nu efter inflationen har det också talats om resurser till vården.

USA lägger tydligen extra mycket men sedan hamnar Sverige redan på femte plats.

Med 10,7 procent möjligtvis för några år sedan, 2022. Men det är ju säkert ungefär lika här. Då tänker jag så här:

Vi har vårdköer, uppenbarligen så lägger vi resurser på vården. Kan någon av alla er politiker förklara varför vi har dessa vårdköer och varför vi inte blir av med dem? 

– Det kan jag försöka göra i alla fall. Det ena är att vi har strukturella problem.

– Det vill säga att vi har idag vård som drivs i ett antal, det är 21 regioner vi har idag. Det är jäkligt ineffektivt att göra på det sättet. Vi vill ju att staten ska ta ansvar för vården och sedan fördela resurserna, så att vi får en likvärdig vård. 

Lägga ner regionerna? 

– Ja, jag tycker det är i förlängningen. Det är ingen funktion egentligen, det är en helt meningslös skattenivå som vi inte behöver.

– Sen är det ju såklart, det fattar alla att det tar tid. Det är inte bara vård, det är kollektivtrafik, turism och massa annat. Men jag tycker man kan lägga ner den nivån, den behövs inte.

– Det är det ena. Det andra är att se till att prioritera resurserna. Vi lägger mycket resurser på vården –  ja.

– Men tittar man i andra siffror, till exempel hur mycket tid med patienter har läkare i Sverige. 

– Där skiljer vi ut oss på ett väldigt negativt sätt, det vill säga att läkare får inte vara läkare i första hand, utan man gör en massa administrativa sysslor och en massa annat. Och man kan effektivisera på det sättet. Och det jobbar vi ju med nu.

– Men sedan handlar det ju också om att regionerna, i den mån de nu kommer vara kvar, måste lära sig att prioritera. Alltså man kan inte fokusera på kultur, politik och annat som är fint och kul, och samtidigt ha vårdköer. 

– Utan då får man ju prioritera om. Och det sa vi redan när vi... Det var ju en debatt för ett par år sedan när inflationen var som högst och det slog särskilt mot regionernas pensionsavtal, det var därför det blev sådana underskott.

– Och då sköt ju staten till extra pengar till regionerna. Men då sa vi också att då måste man också, om vi nu ska fortsätta att skicka statliga pengar till regionerna, då måste man börja prioritera bort sånt som inte är kärnverksamhet. 

Vet du om man har gjort det eller hur? 

– Vissa regioner har ju gjort en del. Blekinge där jag kommer ifrån, som dessutom är en SD-styrd region, så har man ju gjort en hel del sådana åtgärder. Man har minimerat tolktjänster, till exempel, som är en stor kostnad. Och en rad andra omprioriteringar just för att fokusera på kärnverksamheten. 

Men har ni något länsmuseum i Blekinge? 

– Det har vi. 

Det har ni råd med? Det ska man ha råd med.

– Länsmuseum är väl inte det första jag skulle prioritera bort. Däremot så kanske länsmuseet... Jag har inte varit på länsmuseet i Blekinge sen jag gick i skolan, så det är väldigt länge sedan. 

– Men jag kan tänka mig, om man ser det mer generellt, att ett länsmuseum tycker jag man ska ha. Det är viktigt att lyfta fram kulturarvet och allt det där.

– Men det kanske är det man ska fokusera på då. Och inte på en massa andra saker som är ideologiskt betingade. Man lyfter fram feminism eller vad det nu kan vara för någonting. Det har inte med saken att göra med. 

Jag förstår. Du hade nyligen, förra veckan, en ganska konfrontativ debatt med Magdalena Andersson i Aktuellt. 

– Var den det? Jag tyckte den var lugn och sansad jämfört med hur det brukar låta.

Ja, ni stod och sa hela tiden att den andra bara pratade strunt. 

– Ja, det var ju sant. 

Ett av ämnena var i alla fall arbetslösheten. Socialdemokraterna hamrar ju in just nu att vi har en hög arbetslöshet, vilket också är sant kanske, och att det är Tidöpartiernas fel att det ser ut så. 

Och vi kan väl titta hur det lät här. 

Där kommer ett inslag från debatten in där Magdalena Andersson säger:

– Dels behövs ju en helt annan konjunkturpolitik. Vi har ju haft en regering som under den här lågkonjunkturen har sänkt skatten för sig själva och andra höginkomsttagare med många miljarder.

Hon fortsätter:

– Jimmie Åkesson har ju fått en skattesänkning på 6 000 kronor varje månad. Samtidigt som man gjort det dyrare att hämta ut medicinen och spara på stöd till ensamstående föräldrar.

– I en lågkonjunktur ska man ju satsa på vanliga hårt arbetande hushåll. Inte stötta höginkomsttagare. Därutöver så behövs ju en politik som faktiskt skapar jobb, en offensiv näringspolitik. 

Ja, vi kom in på det där med tillväxt där också kanske lite grann. Och det hänger ju ihop med jobben naturligtvis. Vad hon menar här är att ni har ju inte underlättat för vanliga svenska hushåll, som då skulle ha kunnat hjälpa till att få igång hjulen. Vad svarar du på det? 

– Det är två svar. Det ena är ju att vi ärvde en inflation på 10 procent. Då kan man inte elda på ekonomin, för då ökar inflationen ännu mer och då blir det ännu värre. Vi har ju ägnat två av de här tre åren åt att bekämpa den inflation som kom under den socialdemokratiska regeringen. 

– Det är det ena. Det andra är ju kopplat till hur... Alltså när du ska driva en ekonomisk politik i lågkonjunktur, då eldar du på, och det kan vi göra nu.

– För nu har vi bekämpat inflationen. Nu är det till och med väldigt positiva siffror här bara för några dagar sedan. Och då lägger vi ju en väldigt offensiv budget nu som är i princip 100 procent inriktad på just hushållen.

– Tittar man sammantaget på den ekonomiska politiken hittills under de här fyra budgeterna som vi har lagt fram så ger det en vanlig tvåbarnsfamilj, som det heter på kanslisvenska, mer än 5 000 kronor mer i månaden. Till det ska man då räkna en massa annat. Vi har sänkt bränslepriserna och det är en lång rad saker.

– Det kanske inte märks än hos gemene man. Därför att vi har fortfarande ett läge där vi lever med höjda priser på det mesta och så. 

– Men nu när det vänder så är både min tro och min förhoppning att det på riktigt också kommer synas hos de vanliga medborgarna med vanliga liv i Sverige.

Det andra argumentet var ju egentligen det vi redan pratade om, tillväxtpolitiken. Hon menar ju då att ni är så passiva och att staten ska gå in och sådär. 

Jag tänker ibland att högersidan, man kanske förknippar det här mer med Moderaterna än med Sverigedemokraterna, behöver förklara för människor kanske att det finns andra – ekonomi fungerar inte bara med hjälp av statliga investeringar. Förstår vad jag menar här? 

Jag tycker att högersidan är lite defensiv ibland när Magdalena Andersson kommer med de här tagningarna varje gång. Vad tänker du om det? 

– Jag kan tänka mig att – vi har inte ansvar i Finansdepartementet, det är inte vi som är chefer där såklart. 

– Men jag håller med om det. Jag tycker att även de borgerliga partierna historiskt har en skuld i detta med satsningar på den gröna omställningen till exempel.

– De har ju varit med på den resan hela vägen. För dem är det ju svårt att bara byta fot. Nu försöker man ändå på något sätt ta ansvar för tidigare beslut.

– Medan vi står ju helt fria från det där. Vi har ju varit emot det där från början och kan säga att det blev som vi sa. Kan vi sluta nu och pumpa in pengar i fullständigt meningslösa, ideologiska, politiskt motiverade projekt.

– Och sedan istället underlätta för att marknaden ska kunna skapa tillväxt. Och min bild är att det är det vi gör nu. Trots allt.

– Generellt så behöver borgerligheten i Sverige bli mer offensiv, tycker jag, och sluta be om ursäkt. 

En annan punkt som ni diskuterade på debatten var integrationen. Den så kallade tvångsblandningen och allt det här.

Magdalena Andersson svarade på din kritik mot det där projektet med att säga att du bara fabulerar. 

Därefter visas ytterligare ett klipp från debatten:

– Man ska inte skoja om det här och man ska heller inte vifta bort det som Magdalena Andersson själv gör, säger Jimmie Åkesson i debatten, och fortsätter:

– Jag förstår att ni är stressade över det här för att svenska folket vill inte ha tvångsblandning. Men det är ett faktum att det är så. 

– Det är ju svårt att ha en seriös politisk debatt mot en motståndare som bara står och fabulerar fria fantasier. Men däremot så har ju vi socialdemokrater utvecklat vår politik på det här området, svarar Magdalena Andersson i inslaget.

– Lite konfrontativt i alla fall, konstaterar därefter Richard Sörman.

– Det får jag ändå hålla med om, säger Jimmie Åkesson.

Hon menar att ni fabulerar för de vill inte bygga hyresrätter i villområden eller tvångsflytta människor. Vad tänker du? Överdriver ni lite grann här? 

– Men vad är då idén när de säger att vi ska blanda befolkningen? För politiken är ju lösningen på allt.

– Och de säger uttryckligen att vi ska blanda befolkningen. Det har ju varit hela deras ingång i den här nya integrationspolitiken som de lägger fram. Det är klart att de vill det.

– Som jag sa tidigare, man vill smeta ut de här problemen som man själva har ägnat decennier åt att skapa. Så det ska inte gå att fly från de här utanförskapsproblemen. Utan nu ska de vara överallt istället.

– Jo, man vill visst bygga hyresrätter i villaområden. Man vill till och med kunna konfiskera villatomter och bygga hyresrätter där.

Tänker du på det här som kommunerna ska kunna göra? 

– Ja, men det är precis det som är grejen. När Magdalena säger att vi inte vill på nationell nivå, lägger hon till. Nej, staten bygger inte hyresrätter. Det är ju kommunala allmännyttan som gör det oftast.

– Det är kommunen som har det så kallade planmonopolet. Så det är ju någon sossepamp i någon kommun istället som sitter och pekar ut var man då ska flytta de här gängkriminella eller vad det kan vara för någonting. 

– Sedan var det väl någon sosse här i Stockholm som sa att om man inte är nöjd med sin nya granne så är det ju fritt fram att flytta. Så det finns inget tvång. 

– Och det där tycker jag är så otroligt nonchalant och så arrogant. Tänk alla de här... Alla helt vanliga svenskar för det första som inte vill ha sina bostadsområden förstörda av den här mångkulturella politiken.

– Men också de invandrare som har gjort allt rätt och anpassat sig och lyckats flytta från de här områdena. Ska man inte kunna göra det? 

– Är man för evigt dömd att leva i det här kaoset? Bara för att Socialdemokraterna tycker det. Jag tycker det är cyniskt och det är arrogant.

När jag försöker förstå det här så tänker jag att det kanske finns två alternativ här:

Socialdemokraterna, som människor uppfattar i alla fall, i alla fall Lawen Redar här – hennes partikollega – de vill skapa en ny gemenskap och blanda befolkningen. Och det är väl det som människor kanske på något sätt gör motstånd mot.

Men alternativet som jag uppfattar det, du får ju kommentera det sen, det är att vi utgår från vår gamla svenska samhällsgemenskap och så får människor kvalificera sig in i den. Är det så man ska förstå det? 

– Det är faktiskt en väldigt bra beskrivning av hur jag ser på det. Därför att du kan inte politiskt ovanifrån skapa gemenskaper.

– Det gör man ju i diktaturer. Då försöker man göra sådana saker. Och då kan man säkert hålla ihop sådana gemenskaper med att man hotar människor att om man inte rättar in sig i ledet så blir man avrättad mer eller mindre.

– Men i Sverige ska det inte funka så. Och det kommer aldrig att fungera. Det man missar är att segregationen är självvald.

– Svenskar väljer att segregera sig för att man vill leva sina vanliga svenska liv. Och kommer du från Somalia så segregerar du dig med andra som pratar samma språk och har samma intressen. Och kommer du från Irak så kanske du gör likadant.

– Det är så det ser ut. Och det går liksom inte att tvinga bort det. Utan det vi kan göra är att skapa förutsättningar för människor att antingen –  om du väljer att bli en del av den här majoritetskulturen och majoritetsbefolkningen så ska du kunna bli det. Men då ställer vi de här kraven. 

– Och vill du inte det, då kommer du inte kunna ha det lika skoj och trevligt i Sverige längre för dina bidrag kommer inte att vara likadana. Och du kommer inte att ha alla de här förmånerna och den offentliga servicen som erbjuds.

– Utan då är det bättre att du flyttar hem igen. Det är så jag ser det. Det är så jag tror man kan lösa det långsiktigt.

– Det måste ske av sig självt. Jag brukar säga, jag har tagit upp i olika sammanhang nu. Jag bor ju själv ganska blandat.

– Ena grannen på norra sidan hon är från Rumänien. Och grannen på södra sidan är från Ungern. Och det är inte någon som har tvingat oss att bo bredvid varandra, utan det har ju skett av sig självt. 

– Därför att de har flyttat in i vanliga svenska områden och assimilerats in i det och lärt sig språket. Det är först nu när de har börjat prata om den här tvångsblandningen som jag har börjat fundera över att jag bor ganska blandat, förmodligen mer blandat än Magdalena Andersson. 

När man tänker på det här med assimilation, att bli en del av Sverige. Då pratar man kanske gärna om det ekonomiska. Det gjorde ju du nu till exempel. 

Men det handlar väl också om det här med kultur och värderingar. Om det är så att Sverige är ett land där vi inte tillåter hedersvåld, oskuldskontroller och så vidare. Det är ju också gränser som är viktiga för det svenska samhället. 

– Om man nu pratar om morot och piska så är väl den piskan den viktigaste. Alltså den kulturella. Att de här medeltida beteenderna eller värderingarna. Du ska inte kunna ägna dig åt det i Sverige. Det är klart att då väljer man väl att flytta till ett land där man får göra så istället.

– Det är väl också beskedet vi brukar säga. Vill du inte anpassa dig så finns det massa andra länder där du förmodligen trivs bättre och passar bättre.

Vi har en president i USA som heter Donald Trump. Under hans ledning har man tagit fram ett mycket uppmärksammat säkerhetspolitiskt strategidokument. Det har väckt starka reaktioner i Sverige och i Europa.

De flesta politiker ligger väl ganska lågt där för att inte göra saker och ting värre. Men det är ändå så att när man läser det här så känner man igen en del kritik mot det moderna europeiska samhället som har kommit från er bland annat. 

Det vill säga att man beskriver massinvandring, EU-byråkrati och åsiktskorridorer som ett hot mot Europas identitet och styrka.

Vad tänker du om det här? 

– Ja, det är ju sant. Det är ju så. Det är ju precis de problemen som vi har pekat på väldigt länge.

– Och på ett sätt så kan man ju se det som väldigt tacksamt att också just nu den kanske mäktigaste administrationen i världen gör den typen av konstateranden och på så sätt bekräftar det vi har sagt. 

– Sen är det klart att det upprör ju den vänsterliberala eliten, inte minst i Europa. Så är det ju.

– Och man pratar om att man ska inte ha utländsk påverkan och sådana saker. Och det säger man ju sällan när det är vänsterliberal utländsk påverkan. Men nu tycker man att det är väldigt problematiskt då.

– För min del så är det två saker som är positiva med den administration vi ser nu i USA, om man bortser ifrån, det kan man inte göra, men om man räknar bort ändå tullkriget och massa andra saker som är direkt dåliga för Sverige, så är ju två saker som jag identifierar som är bra. 

– Det ena är just detta, att man bekräftar de problem vi har. Man pekar på dem. Och det stärker ju oss som på olika sätt också pekar på dem här. 

– Men det andra är ju också att Europa har fått ett uppvaknande. Alltså vi kan inte lita på USA bara.

– Vi kan inte förlita oss på att de ska rädda oss om det blir krig. Vi kan inte lita på att de alltid ska vara vår främsta handelspartner. 

– Utan vi behöver bygga eget försvar. Vi behöver hitta andra handelspartner. Vi behöver klara oss själva i högre grad. 

– Och det kanske kommer som en chock för många som har sedan andra världskrigets slut räknat med att det är alltid USA som ska komma och rädda oss i alla möjliga sammanhang.

– Det är inte lika självklart längre. Det har ju fått positiva effekter i att vi inte minst nu rustar upp den egna försvarsförmågan i både Sverige och i hela EU. Och det hade inte hänt om inte Donald Trump hade tillträtt. Så det är ju en positiv effekt. 

Men är det inte lite paradoxalt på något sätt? Många menar att det är ett problem att USA i någon mening kritiserar Västeuropa och eventuellt signalerar ett visst avstånd. 

Men samtidigt gör man ju det genom att uppmana Västeuropa att skärpa till sig. Att vara sig själva. Förstår vad du är ute efter?

– Jag förstår vad du är ute efter. Det är väl på gott och ont någonstans.

– Jag tror att Europa behöver höra vissa sanningar. Så är det. Därför tyckte jag att det var både bra och dåligt, det tal som J.D. Vance höll tidigare i år, när han läxade upp den politiska eliten i Europa och pekade på en massa problem som man inte vill se eller ta tag i. Det tycker jag var väldigt bra.

– Samtidigt som det är bra, men det kan också vara svårt för oss som också ser de här problemen, men som faktiskt jobbar med dem på riktigt här i Sverige och i Europa, att göra det samtidigt och behöva ta ansvar för allt annat som Donald Trump eller J.D. Vance eller Elon Musk för den delen säger och gör i en massa andra sammanhang. 

– De är inte särskilt populära bland svenska väljare, om man uttrycker det så. Och det kan ju i sig vara ett problem till och med.