Kärnkraftens framtid i Sverige: Beslut väntas innan nästa val

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) hoppas att ett beslut om att bygga ny kärnkraft i Sverige fattas innan nästa val. I en intervju med SvD säger hon att detta är en tydlig målbild för regeringen.

Energimyndigheten har identifierat åtta platser i Sverige som lämpliga för ny kärnkraft. Sex av dessa ägs dock helt eller delvis av den tyska staten via energibolaget Uniper, som för närvarande inte har planer på att bygga ny kärnkraft enligt Affärsvärlden. Tysk energipolitik kan därmed bli en bromskloss för svensk kärnkraft. Däremot planerar nuvarande regeringen i Tyskland att minska sitt ägande i Uniper från 99% till 25% till 2028.

Vattenfall söker nu lösningar utanför de befintliga kärnkraftsområdena. Företaget har lämnat in en ansökan om att upphäva naturreservatsstatusen för Biskopshagen vid Ringhals.

SvD skriver att statliga stöd till kärnkraft "riskerar att snedvrida konkurrensen till nackdel för andra alternativ". Rödgröna regeringar har dock länge prioriterat stöd till väderberoende energikällor som vind- och solkraft, vilka inte erbjuder samma pålitlighet och kontinuitet som kärnkraft. Under rödgröna mandatperioden 2014–2022 ökade regeringen statliga subventioner till solkraft och införde skattereduktioner för att främja dess användning. Även vindkraftens utbyggnad accelererade under denna tid.

År 2003, under socialdemokratiskt styre, infördes elcertifikatsystemet – ett stöd som subventionerar förnybar energi men också höjer elkonsumenternas kostnader. En rapport skriven av Timbro 2019 uppskattar att elcertifikaten kommer att leda till en samhällsekonomisk förlust på 9 miljarder kronor mellan åren 2003 och 2045, och en ännu högre kostnad för elkonsumenter. Däremot kommer kapitalägare tjäna en saftig peng på elcertifikaten.

De rödgröna har redan riktat statligt stöd till sol- och vindkraft. Att nu kritisera stödet till kärnkraft kan därför betraktas som inkonsekvent, eller till och med hyckleri.

"Exakt bedömning av vad kostnaderna kommer att vara om sjuttio, åttio år, det visste man nog inte heller när man byggde järnvägen år 1800 nånting. Det är risker med alla stora investeringar, men vi måste ha mer kärnkraft om vi på allvar vill ställa om till elektrifiering och på allvar vill att vi ska ha effekt överallt i Sverige. Kostnaderna för att inte göra det här skulle bli mycket större", uppger finansministern till SvD.

Hon menar att statliga lån ska riktas till producenterna och att staten på detta sätt ska garantera ett elpris på 80 öre/kWh i 40 år – jämfört med dagens priser som stundvis ligger på över 8 kronor/kWh i södra och mellersta delen av Sverige.