Tidigare idag väcktes en bevistalan mot en då 13-årig pojke som misstänks ha skottskadat 6 personer och utsatta ytterligare 23 personer för livsfara under en skjutning i centrala Gävle.  

Det "visar att även barn under 15 år, som är dagens straffbarhetsålder, kan vara mycket farliga och begå så pass grova brott" skriver Kärrholm till Riks i en kommentar.

Tonåringen kan inte åtalas då han inte är straffmyndig.

"Regeringen föreslog därför först 13 år (som straffbarhetsålder) för de grövsta brotten, men den reform som nu kan få stöd i riksdagen innebär en gräns på 14 år, vilket är en viktig förändring jämfört med dagens ordning" tillägger Kärrholm.

Lagändringen förväntas träda i kraft i september just innan riksdagsvalet. Kärrholm påpekar även att de 14-åringar som kommer att kunna dömas till fängelse, utöver att rättvisa och samhällsskydd tillgodoses, bedöms få bättre hjälp av Kriminalvården för att utvecklas till laglydiga medborgare.  

Gävle skjutningen är inte det enda uppmärksammade fallet där en mycket ung person misstänks för allvarligt våld. Tidigare i veckan rapporterades det om att den pojke som misstänks ha knivhuggit en femårig flicka vid en lekplats i Helsingborg bara är 12 år.

"Att det finns enstaka fall där ännu yngre barn (än 13 år) begår mycket allvarliga brott innebär inte att gränsen (för straffbarhetsålder) ska flyttas ned. Frågan är när en person – ett barn – kan hållas ansvarig för sina handlingar och när fängelse krävs för samhällsskydd", skriver Kärrholm.