Kristen organisation nekas monter – "kan uppfattas som islamkritik"
Nekas monter på Mänskliga rättighets-dagarna – nu svarar ledningen Riks

Foto: Privat
Den kristna organisationen Set My People Free som arbetar för religionsfrihet, särskilt för muslimer, får inte ha monter på Mänskliga rättighets-dagarna.
Arrangörerna motiverar beslutet med att organisationens budskap kan uppfattas som "kritik av islam och kränkande mot muslimer."
– Vi vill inte ha budskap som kränker vissa grupper, säger projektledaren Malin Slätis till Riks.
– Vi tänkte att det skulle vara precis tvärtom, att muslimer skulle uppskatta att vi gör detta, säger Christina Fahmi på Set My People Free till Riks.
1,3 miljader människor har inte friheten att lämna islam. I hela elva länder kan man till och med straffas med döden för att lämna religionen. Det är något som den kristna organisationen Set My People Free arbetar för att både uppmärksamma och stoppa genom att arbeta med Mänskliga Rättigheter och religionsfrihetsfrågor i muslimvärlden.
– Vi arbetar för att avskaffa två lagar som appliceras i många islamska länder och det är anti-apostasi- och anti-hädelselagar, säger Hulda Fahmi som leder organisationens arbete sedan 2020.
Det innebär att konvertiter från islam får rätt att leva och praktisera sin nya tro i jämlikhet och samma rättigheter som andra medborgare i sina hemländer.
– Vi vill inte se människor som följer sitt samvete leva med hot, våld och skräck. Det är det som finns i dessa länder, säger Fahmi till Riks.
Men organisationen är ändå inte välkomna att ha monter på mänskliga rättighets-dagarna som arrangeras i Karlstad, som börjar den 25 november. Temat för i år är ”frihet” och evenemanget beskrivs som Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter.
"Kan uppfattas som kritik mot islam"
I det första skriftliga svaret till organisationen skrev projektledaren Malin Slätis att risken finns att budskapet uppfattas som kritik av islam.
”Frågorna som ni vill lyfta gällande religionsfrihet är självklart oerhört viktiga rättighetsfrågor. Dock upplever vi att ert budskap kan uppfattas som kritik av islam snarare än kritik mot staterna som stiftar lagar gällande hädelse och dödsstraff för konvertiter."
Hon fortsätter: "Det blir fel ingång ur ett rättighetsperspektiv i och med att det är staterna som är skyldighetsbärare och som ska ställas till svars, inte religionen,” skriver Malin.
Foto: Mänskliga rättighesdagarna. Projektledaren Malin Slätis.
Ledningens svar
När Riks ringer projektledaren Malin som skickat det svaret till organisationen, hänvisar hon istället till sin chef.
Med tanke på att jag såg att det var du som hade svarat. Varför skulle kritik mot islam vara något problem?
– Vi hade några frågetecken kring organisationen men vi har fortsatt dialog med dem och de kommer troligtvis att ha ett mini-seminarium på MR-dagarna, svarar Malin till Riks.
Ni tycker att det är ett problem att man kritiserar islam?
– Det är klart att man får kritisera vilken religion man vill men på MR-dagarna är det dialog och budskap som förs fram.
– Vi kände en oro för hur det budskapet skulle uppfattas och framföras. Vi vill inte ha budskap som kränker vissa grupper.
Ingår inte kritik i dialog? Det organisationen kritiserar är ju dödsstraff och så vidare?
– Det var inte av den anledningen som vi tackade nej. Vi tackade inte nej, vi bad om att kunna ha en dialog framöver.
Malin vill inte svara på fler frågor efter det. Hon säger att Riks kommer att få ett skriftligt svar av hennes chef istället.
MR chefen: "Bakvänt rättighetsperspektiv” när kristna talar för muslimer
I ett skriftligt svar från arrangörernas ledning utvecklas resonemanget ytterligare. Där bekräftas att man tackade nej till organisationens monterbokning.
– Det handlar mer om att vi upplevde att föreningen, som har en stark koppling till en kristen församling, lite grand brister i det rättighetsperspektiv som vi strävar efter att följa och erbjuda till våra besökare, skriver chefen Anna Wigenmark till Riks.
När Set My People Free beskriver sitt arbete som att de som kristna arbetar för muslimers frihet, uppfattar arrangörerna detta som ett ”bakvänt rättighetsperspektiv”.
– Enkelt förklarat så utgår vi ifrån att det är rättighetsbärarna som för sin egen talan, inte att det är någon som gör det åt dem, fortsätter hon.
Foto: Föreningen Ordfront. Anna Wigenmark.
Men enligt arrangörerna fanns det fler anledningar. Wigenmark skriver vidare:
– Det var även otydligt för oss om den kritik som föreningen framför är riktad mot de stater som är skyldighetsbärare och som använder sig av religion för att förtrycka människor rent av utsätta dem för våld eller om kritiken är riktad mot religionen.
Istället erbjuds organisationen ett miniseminarium och har nu fått tillstånd att sätta upp sitt material ute på stan.
– Att en förening, enskild eller sammanslutning inte får utrymme på MR-dagarna är inte något ovanligt, skriver Wigenmark.
"Precis tvärtom"
För Christina Nyström Fahmi på Set My People Free var arrangörens beslut förvånande och motiveringen också svår att förstå. I en intervju med Riks säger hon:
– Ämnet för MR-dagarna detta år ju frihet och då tyckte vi att det skulle passa bra att lyfta frågan, att även muslimer ska få välja vad man vill tro, eller inte tro, att detta skulle vara kränkande för muslimer, det tänkte vi skulle vara precis tvärtom.
Foto: Privat. Christina Fahmi tillsammans med hennes man.
– Att detta skulle kunna missbrukas, det är ju hemskt om det gör det, men vi kan inte sluta prata om problemen för att det finns en risk att det missbrukas.
"Om någonstans ska frågan lyftas på en MR-dag”
Hulda Fahmi från Set My People Free menar att arrangörernas beslut bygger på en missuppfattning. Hon tror att de ser organisationens arbete som ett angrepp på islam som religion, när det egentligen handlar om att lyfta en konkret rättighetsfråga.
– Jag tror det är det de tänker, att vi försöker gå emot islam. Men vi vill lyfta den här frågan.
När människor bara hör abstrakta principer om religionsfrihet blir det lätt att hålla med utan att känna något, menar hon.
– Varför vi visar på offren är för att människor ska fatta. Jag tror, när vi fattar att det handlar om kött och blod och hur det påverkar människor får vi människor att tänka.
Fahmi vänder sig också mot tanken att det skulle vara stötande eller olämpligt att tala om detta.
– Jag tycker det är fel om vi tror att någon som föds i en muslimsk familj inte kan fatta att man har frihet att välja vad man vill tro på. Och att det skulle vara stötande att få reda på. Om någonstans så ska den här frågan kunna lyftas just på en MR-dag, säger hon.
Foto: Privat. Hulda Fahmi.
Arrangörerna menar att det inte är en kristen organisation som ska tala för dem. Varför tycker du ändå att ni borde få möjligheten?
– Dels så finns det ju många som har lämnat islam som har blivit kristna. Och då tycker vi att då är det vår rätt att lyfta deras frågor.
– Sen är det ju så att när man lyfter andra frågor, till exempel när det gäller hbtq. Då är det ju inte alla av dem som lyfter de frågorna som är hbtq. Det är ju vem som helst.
Väcker reaktioner
Att organisationen nekas monter av dessa skäl har utlöst reaktioner på olika håll. På sociala medier har flera kritiska röster höjts.
"Så om RFSL har en monter för homoäktenskap, kränker det inte traditionalister och konservativt troende eller är det bara vissas "känslor" vi oroar oss över att inte kränka för att vi vill undvika en viss typ av handlingar?" skriver en person.
En annan person skriver: "Ursäkta men vad är de som är så kränkande om just kristendomen i en organisation som förespråkar religionsfrihet?"
LÄS ÄVEN: Larmet: Islamister sprider hädelselagar till västvärlden
Missa inga viktiga nyheter
Få vårt dagliga nyhetsbrev direkt i din inkorg
Hanna Kassaye
Skribent
0 publicerade artiklar
Kommentarer (0)
Innehållet som publiceras på Riks omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.
Inga kommentarer än. Bli den första att kommentera!
