Kritik mot dragqueen-föreställningar för barn: Sverige skyddar vuxna som klär ut sig – men inte barn som tvingas täcka sig

Två personer har nyligen dömts för hets mot folkgrupp efter att ha skrivit kommentarer på Facebook-sidan “Bland drakar och dragqueens”. Utöver att de dömdes fick de även sina telefoner beslagtagna och genomsökta av polisen. Totalt har över 100 personer anmälts. En av de kritiska rösterna är samhällsdebattören och föräldern Julia Fahlgren, som säger att kritiken handlar om att skydda barn – inte sprida hat..– Min kritik grundar sig i att de i denna "show" - som jag menar har en sexuell underton i och med valet av klädsel och de delar de accentuerar - riktar sig till just barn - dessutom små barn. Jag har alltså inget emot Dragqueens som grupp eller de shower de sätter upp för vuxna, säger hon i en intervju med Riks..Hon menar att det finns ett överdrivet fokus på sexualitet i föreställningarna – något hon menar blir olämpligt i mötet med barn.– Jag tycker även att det är naivt att påstå att det inte finns en typ av sexuell anspelan i den överdrivna kvinnlighet som dessa Drags gestaltar. Det gör det olämpligt för just barn.Hon lyfter bland annat fram att vissa artistnamn som förekommer i dragvärlden inte lämpar sig för en barnpublik:– Namn som "Winewhore" är inte barnvänliga.Trots detta betonar hon att hennes kritik inte är riktad mot dragqueens som fenomen eller identitet.– Sexualitet och/eller hur man klär sig är upp till var och en, och jag tar starkt avstånd ifrån alla påståenden att Drags skulle vara något negativt i sig.Istället handlar kritiken, enligt henne, om att vuxnas uttrycksformer inte alltid är lämpliga i sammanhang där barn är åhörare – oavsett kön eller könsidentitet.– Precis som jag skulle anse att en biologisk kvinna skulle vara olämplig som sagotant om hon valt att överdriva smink, hår och sätt att röra sig, tala, framhäva bröst och rumpa, och så vidare.Hon föreslår istället andra sätt att nå barn i frågor om tolerans och mångfald.– Föreställningar om att familjer och kärlek kan se olika ut är bättre första steg. Föreställningar där barnet kan identifiera sig med någon på scenen.Kritik riktas även mot vad hon upplever som ett inkonsekvent samhällsperspektiv.– Det blir lite av ett hyckleri… Kvinnor, de som fötts som och levt ett liv som kvinnor, ska finna sig i att i offentlig miljö gestaltas som bystiga "våp" med glittriga klänningar och enorma mängder smink när män klär ut sig till kvinnor.Hon menar att liknande gestaltningar av andra grupper sannolikt inte skulle accepteras i samma utsträckning.Gällande den utvidgade lagen om hets mot folkgrupp (HMF), som sedan 2019 gör det olagligt att offentligt uttrycka "missaktning" för transpersoner och dragqueens, uttrycker hon både stöd och kritik. Hon menar att lagen har ett ensidigt fokus på att förbjuda missaktning mot vissa grupper, medan andra är helt oskyddade från det.– Jag tycker att det är bra att det finns en lag som förbjuder HMF. Jag skulle gärna se att alla grupper som uppger att de upplevt hat räknades in. Jag ser nämligen ibland hat och hån mot grupper som är oskyddade av denna lag. T.ex äldre, kvinnor som grupp, män som grupp, ensamstående föräldrar som behöver bidrag, fattiga, överviktiga, långtidssjuka med mera. Alla som kan få ta emot missaktning som grupp bör rymmas under skyddet.Samtidigt efterfrågar hon tydligare gränsdragningar för vad som ska anses vara brottsligt.– För en fällande dom bör uttalandet vara så pass starkt och så spritt - med uppsåt - att det orsakat verklig fysiskt eller psykisk skada. Att man t.ex. uppviglat andra till att attackera t.ex. en grupp invandrade, kvinnor, kristna, muslimer eller att man målat hakkors på synagogor.Hon pekar på dagsaktuella exempel gällande våldsamma och hatiska demonstrationer:– Ett exempel som borde falla under lagen men som uppenbarligen inte gör det är när en folkgrupp demonstrerar på öppen gata med flaggor som symboliserar en viss sak och jublar för att dödssiffran stiger hos en annan folkgrupp. Att en gång ha skrivit något på sin FB- sida eller i ett kommentarsfält som någon tar illa upp för, eller att i affekt efter att ha blivit utsatt för brott av någon som ingår i en viss grupp - bör inte räcka för fällande dom.Samtidigt ser hon dubblar måttstockar i hur man behandlar barn. Å ena sidan försvaras dragqueen-föreställningar som ett sätt att främja tolerans. Å andra sidan växer varningar från myndigheter om ett växande hedersförtryck i Sverige. Hon menar att det blottlägger de dubbla måttstockarna i hur samhället behandlar barns rättigheter:– Jag anser att det visar hur kluvna vi är i vårt förhållningssätt till vad vi kan, få och bör skydda. Vi ter oss så rädda att stöta oss med vissa grupper att vi avstår att skydda en annan grupp.Hon jämför två aktuella frågor: dragshow-föreställningar för barn – ofta med stöd från offentliga medel – och barns rätt att slippa religiöst motiverad klädsel som de själva inte valt.– Den ena frågan handlar om att skydda rätten för män att klä ut sig till kvinnor på det sätt de vill och detta vill man visa för just barn för att öka tolerans och visa att olikheter är okej.Men, fortsätter hon, det är inte lika självklart att skydda barn från att täckas med slöja – något som i vissa fall sker mot barnets vilja eller utan att barnet ännu förstått innebörden.– Då kan man ju tänka sig att den kommun som vill att barn ska lära sig detta även borde visa samma barn att "lika mycket som dessa män har rätt att klä på sig, lika stor rätt har barn att slippa vara täckta". Men det gör man inte. För att den andra frågan skyddar ju just rätten för föräldrar att täcka sina flickor. Jag tvivlar även på att de barn som täcks är de barn som får se den omtalade showen.Hon kritiserar att det i dag finns ett juridiskt skydd för vuxnas rätt att uttrycka sin identitet, medan det saknas motsvarande lagstiftning för att skydda barn från religiöst eller kulturellt påtvingade uttryck.– Vi har idag ingen lag som skyddar värnlösa barn från att täckas av sina föräldrar. Men vi har en lag som skyddar fullt kapabla vuxna som vill klä ut sig..För att skapa en verkligt inkluderande och barncentrerad samhällsutveckling vill hon se större satsningar på grundläggande information i skolan – inte bara om kön och identitet, utan också om barns rättigheter.– Jag skulle gärna se en rikstäckande kampanj inom skolan där barn får veta – på lämplig nivå utifrån ålder – att all (laglig) kärlek är bra kärlek… Men också vad det innebär när det kommer till hederskultur och förtryck. Det måste vi både informera barn och deras familjer om.I sin avslutning återkommer hon till vikten av att barns rättigheter ska väga tyngst i samhällsdebatten – oavsett ämne.– Drags och Drakar i all ära. Men vi har annat – mer akut – att normalisera i dagens samhälle. Vi har även saker som vi väldigt akut bör tillse att vi INTE normaliserar. Oavsett vad det handlar om ska vårt fokus alltid vara att skydda barnen som lever här. Helt utlämnade till de vuxna. Där får aldrig vuxnas intressen eller övertygelser överstiga barns rättigheter..Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Kritik mot dragqueen-föreställningar för barn: Sverige skyddar vuxna som klär ut sig – men inte barn som tvingas täcka sig

Populära artiklar