I svensk kurslitteratur uttrycker genusvetare förhoppningar om "det nödvändiga och definitiva slutet för både 'det gamla Sverige' och 'det goda Sverige'."

Citatet kommer från ras- och vithetsforskaren Tobias Hübinettes artikel "Tre faser av hegemonisk vithet", som används än idag på svenska universitetskurser.

Riks har begärt ut en komplett lista över kurser i genusstudier vid svenska universitet och högskolor under vår- och höstterminen 2025.

Där ingår bland annat "kritiska rasstudier", "normkritiskt bemötande av barn och unga", "klimatfeminism" och "transstudier och aktivism".

Antalet studenter som är registrerade på kurser i genusstudier vid svenska universitet och högskolor har mer än fördubblats sedan slutet av 2000-talet. Det visar statistik från SCB över studenter på kurser klassificerade under ämneskoden GS01, genusstudier.

Läsåret 2007/08 var 1 785 studenter registrerade på kurser i genusstudier. År 2024/25 hade antalet ökat till 3 992. Toppnoteringen kom året innan, då 4 112 studenter var registrerade.

Ämnet hade 1 092 helårsstudenter och 768,6 helårsprestationer under 2024/25. Det motsvarar ett statsanslag på tiotals miljoner kronor, utöver andra offentliga finansieringskällor.

Studenter kan bland annat läsa "Transstudier och aktivism" vid Karlstads universitet (23 registrerade studenter), "Dekolonialt feministiskt tänkande, aktivism och konst" vid Linköpings universitet (37) och "Från Saepmie till Palestina: Kritiska perspektiv på kolonialism" vid Mittuniversitetet (66).

Ämnesgruppen har rötter i så kallad kritisk teori, som utvecklades av Frankfurtskolan och fick stor spridning genom akademikern Herbert Marcuse. Marcuse beskrev sig själv öppet som marxist och blev under 1960-talet en av vänsterns mest inflytelserika akademiker när han stödde många av samtidens studentdemonstrationer som ofta urartade i upplopp.

I den kontroversiella essän "Repressiv tolerans" från 1965 argumenterade Marcuse för censur och intolerans mot konservativa.

Han skrev där att verklig frigörelse kräver "intolerans mot dominerande politiska strömningar, attityder och åsikter". Han uppmanade till "intolerans t.o.m. gentemot tanke, åsikt och ord" och att det skulle riktas "mot de föregivet konservativa, den politiska högern". Han konstaterade uttryckligen: "Ja, detta är censur, rentav precensur."

Idag har kritisk teori ökat fokus på vithet och ras, men även klimat- och transaktivism samt spridandet av normkritik till svenska barn.

Slutet för det gamla, goda Sverige

Ett exempel finns i kursen "Feministisk postkolonialism och kritiska rasstudier" vid Karlstads universitet. Den hade 32 registrerade studenter förra vårterminen.

Där används Tobias Hübinettes och Catrin Lundströms artikel "Tre faser av hegemonisk vithet" som kurslitteratur.

I artikeln beskrivs Sverige som en "vit nation i kris".

Författarna argumenterar för att svenskhet måste skiljas från vithet för att icke-vita svenskar fullt ut ska kunna betraktas som svenskar.

I artikelns avslut uttrycker de en förhoppning om "det nödvändiga och definitiva slutet för både 'det gamla Sverige' och 'det goda Sverige'."

Artikeln beskriver också Sverigedemokraterna som ett "rasistiskt" parti och skriver att partiets inträde i riksdagen blev en "källa till skam" för Sverige.

Förra året tackades Tobias Hübinette och Catrin Lundström i en doktorsavhandling från Feministiskt initiativs tidigare partiledare Victoria Kawesa.

I avhandlingen skrev hon bland annat om "den parasitiska vithetens synd" och Sveriges "vitnormativa samhälle".

I kursen ingår också vithetsforskaren Sara Ahmeds artikel "A Phenomenology of Whiteness". Där beskrivs vithet som "en vana, rentav en dålig vana". Hon skriver att vita känner sig så "hemma" och bekväma i samhället att "det är svårt att skilja var den egna kroppen slutar och världen börjar".

I samma kurs ingår även antologin "Whiteness and Postcolonialism in the Nordic Region". Där hänvisar Hübinette bland annat till kommunisten Noel Ignatiev, som argumenterade för att den "sociala konstruktionen som kallas den vita rasen" borde förstöras.

Ignatiev skrev bland annat:

"Ta inte miste: vi tänker fortsätta ge oss på de döda vita männen, de levande, och kvinnorna också, tills den sociala konstruktionen som kallas 'den vita rasen' har förstörts – inte 'dekonstruerats', utan förstörts."

Det finns ingen kritik eller distansering från Ignatievs idéer i avsnittet som han hänvisas till.

Hela listan: kurser i genusstudier

Nedan följer samtliga kurser inom ämnesgruppen genusstudier år 2025. Det handlar om 152 kurser under vårterminen och 128 kurser under höstterminen.

Notera att listan omfattar kurser inom ämnesgruppen genusstudier på grundnivå och avancerad nivå. Den omfattar inte forskarutbildning eller forskning, och inte heller kurser inom andra ämnesgrupper – exempelvis pedagogik och juridik – även om de innehåller inslag av genusstudier. För vissa kurser redovisas inte antalet registrerade studenter eftersom SCB av sekretesskäl eller övriga skäl valt att inte redovisa antalet.