Prenumerera
Över en miljon uppehållstillstånd beviljades under de två senaste rödgröna mandatperioderna.
Omkring 150 IS-resenärer återvände också till Sverige mellan 2012 och 2023.
I en intervju säger MP:s språkrör Amanda Lind att partiet "varit för dåliga" på integration – samtidigt som hennes parti vill återinföra permanenta uppehållstillstånd och öka invandringen.
Miljöpartiets språkrör Amanda Lind går till val på att återgå till en "human migrationspolitik".
I en intervju med den kristna tidningen Dagen får Lind frågor om migration, integration, klimat och religion.
När hon får frågan om hon ser problem med "ökat utanförskap, segregation och växande islamism" medger hon att Miljöpartiet misslyckats på integrationsområdet.
– Vi ser att vi varit för dåliga på att jobba med integration och etablering, där har vi många förslag vi vill genomföra, säger Amanda Lind.
Vad partiet ska göra annorlunda på integrationsområdet framgår inte av intervjun.
I det senaste partiprogrammet står det att partiet vill "blanda bostäder med olika storlek och upplåtelseformer" och motverka strukturell rasism.
Liknande förslag förekommer i tidigare partiprogram.
I partiprogrammet från 2013 finns liknande formuleringar om att "nyproduktion av bostäder ska ses som ett verktyg för att minska segregationen" och att upplåtelseformer ska blandas.
I intervjun säger Lind att Miljöpartiet vill stoppa tonårsutvisningar, öka familjeåterföreningen och ta emot fler kvotflyktingar.
I Miljöpartiets program framgår det också att partiet åter vill göra permanenta uppehållstillstånd till huvudregel. Den ordningen avskaffades först tillfälligt 2016 och permanent 2021.
När hon får frågan om migrationsdebatten präglas av en överdriven "mörk bild" som "många politiker målar upp" svarar hon:
– Det finns många problem att ta itu med, men lösningen är inte att stänga Sveriges gränser, utan en rättssäker och human migrationspolitik.
– Men vi ser också att den absoluta huvuddelen av människor som kommit till Sverige, i olika tider, har etablerat sig och numera är en del av vårt samhälle.
I intervjun gör Lind även flera jämförelser mellan klimatpolitiken och religiös tro. Hon är inte förvånad över att det finns likheter.
– Det är frågor som handlar om internationell solidaritet, om att se de långa perspektiven och konsekvenser inte bara för dem som lever här och nu. Där ser jag likheter mellan oss och kyrkorna, och jag är inte förvånad över det.
Hon får även frågan om klimatdebatten blivit alltför alarmistisk.
– Egentligen tycker jag inte att det blivit för mycket domedag, jag tycker att det politiska samtalet i dag snarare präglas av att stoppa huvudet i sanden.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
